⏱️ Beräknad lästid: 16 min
På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Börja med skor som passar och håller hälen på plats, byt ut trötta originalsulor mot ett par dämpande inläggssulor med bra stöd, stå på en matta där du jobbar på samma ställe och byt ställning ofta. Sitt ner på rasterna, drick vatten under passet och ta hand om fötterna när du kommer hem. Små förändringar gör stor skillnad under ett tolvtimmarspass.
Skor som följer fotens form, håller hälen stadigt, ger tårna plats att röra sig och knyts med snören så att foten inte glider runt. En uttagbar innersula är också viktig, eftersom du då kan byta till en bättre. På många arbetsplatser har arbetsgivaren dessutom egna regler för skyddsskor.
En bra inläggssula kan göra långa timmar på hårda golv bekvämare, med dämpning som håller hela passet och stöd under mellanfoten. Det är en komfortprodukt, inte en behandling. Vår guide om inläggssulor för att stå hela dagen förklarar vilken typ som passar vilket jobb.
De formella rasterna styrs av ditt schema och arbetsplatsens regler. Under själva passet är den nyttiga vanan att byta ställning med några minuters mellanrum: flytta vikten, ställ en fot på ett fotstöd, gå några steg. På de riktiga rasterna sätter du dig ner och avlastar fötterna.
Enligt Arbetsmiljöverkets regler ska arbetsgivaren se till att du har tillgång till hörselskydd när den dagliga bullerexponeringen når 80 dB och att du använder dem när den når 85 dB. Ett första tecken: om du och dina kollegor behöver höja rösten för att höra varandra, fråga arbetsgivaren eller skyddsombudet om bullret har bedömts.
Åtta timmar på butiksgolvet. Ett tolvtimmarspass på en vårdavdelning. Ett dubbelpass i ett fullt restaurangkök, eller en natt med plock på ett lager. Om ditt jobb håller dig på fötterna vet du redan hur den sista timmen känns. Här är de praktiska tipsen som gör långa pass lättare, från skorna du tar på dig på morgonen till vad du gör med fötterna när du kommer hem.
Inget av det här kräver specialutrustning eller ett nytt jobb. De flesta tipsen kostar ingenting, och det som kostar (skor, inläggssulor, en matta) håller i månader. Om du fortfarande funderar på vilken sorts inläggssula du behöver går vår guide om hur du väljer inläggssulor igenom alla typer.
1. Passar dina arbetsskor verkligen?
Allt annat i den här listan hänger på skorna. En sko som är för kort, för smal eller för lös märks redan på förmiddagen, vad du än lägger i den.
Den kanadensiska arbetsmiljömyndigheten CCOHS sammanfattar vad du ska titta efter i sin vägledning om stående arbete: skor som följer fotens naturliga form, håller hälen stadigt, låter tårna röra sig fritt, ger stöd åt fotvalvet och knyts med snören som du kan dra åt över vristen. En häl som glider gör att du kniper med tårna hela dagen. Ett lågt tåparti klämmer.
Köp arbetsskor senare på dagen, när fötterna är som störst, och gå runt i butiken i några minuter i stället för att sitta ner. Om ditt jobb kräver skyddsskor gäller samma sak: kolla att tåhättan inte trycker och att innersulan går att ta ur. Passformen i kängor och skyddsskor går vi igenom mer i detalj i vår guide om inläggssulor för arbetsskor.
2. Borde du ha två par arbetsskor?
Om du kan, ja. Fötterna svettas under ett långt pass, och en sko som inte hunnit torka ordentligt till nästa morgon känns fuktig redan från första steget. Om du växlar mellan två par får varje par en hel dag på sig att torka.
Slitaget fördelas också på två par i stället för ett, och om det ena paret blir genomblött på vägen till jobbet har du ett torrt par i reserv.
3. Skulle en bättre inläggssula göra passet skönare?
Sulorna som följer med de flesta arbetsskor och sneakers är tunt skum, som mest finns där för att täcka sömmarna. Efter några veckor med dagliga pass har de tryckts ihop, och då står du i princip direkt på skon. Att byta ut dem är ett av de enklaste sätten att ändra hur fötterna känns vid timme sju, och CCOHS rekommenderar själv en stötdämpande, dämpad innersula för arbete på betong- eller metallgolv.
För långa pass ska du leta efter en inläggssula i full längd med dämpning som fjädrar tillbaka i stället för att plattas till, stöd under mellanfoten och ett ventilerande ytlager. Vår guide om inläggssulor för att stå hela dagen jämför de vanligaste typerna och vilka jobb de passar för. Ett exempel är Inläggssulor BOLLSEN®, som kombinerar EVA, SEBS och PORON® ShockPad-skum med en stödskena i nylon Pebax under mellanfoten. De finns i storlek 36 till 47: köp din skostorlek, ta ur originalsulan och klipp sedan till tådelen för att finjustera passformen om det behövs.
Räkna också med att byta inläggssulor. Våra är beräknade att hålla i 800 till 1 200 km, ungefär 8 till 10 månader för en person som väger omkring 100 kg och har dem på sig 8 timmar om dagen. När dämpningen känns platt under hälen eller ytlagret har nötts igenom är det dags för ett nytt par. Med 40 dagars pengarna-tillbaka-garanti hinner du testa ett par under flera arbetsveckor.
4. Kan du stå på en ståmatta?
Där du jobbar på samma ställe hjälper en matta. Kassan, packbänken, en station vid ett produktionsband, utlämningen i ett kök: överallt där du står still länge på betong, klinker eller stål.
Tjockare är inte alltid bättre. Arbetsmiljöverket påpekar i sin vägledning om arbetsställningar och arbetsrörelser att både hårda och alltför mjuka, sviktande underlag kan bli belastande när man står länge, och att underlaget ska vara stabilt, halksäkert och jämnt. CCOHS avråder på samma sätt från tjocka mattor av skumgummi, eftersom för mycket dämpning kan göra dig tröttare och öka risken att snubbla. En fast, spänstig matta med sneda kanter som ligger plant är det bättre valet. Om det inte finns någon matta där du jobbar, fråga. Mattor är en billig lösning, och många arbetsgivare har helt enkelt inte tänkt på dem.
En matta ligger dock kvar där den ligger. Så fort du går till lagret eller över avdelningen gör skorna och inläggssulorna allt jobb igen, så se dem som ett par som kompletterar varandra snarare än som alternativ.
5. Hur ofta ska du byta ställning?
Ofta. Att stå still länge är tröttande eftersom samma muskler håller samma ställning i timmar, med liten chans att röra sig. Arbetsmiljöverket skriver att det är viktigt att det finns möjlighet till fria rörelser, som att gå, när man står mycket i arbetet, och CCOHS råder dig att byta arbetsställning ofta så att ingen enskild ställning varar länge.
I praktiken handlar det om små saker med några minuters mellanrum:
- Flytta vikten från den ena foten till den andra.
- Ställ upp ena foten på en fotribba, en låg hylla eller en låda, och byt sedan.
- Gå några steg när arbetet tillåter: hämta något, fyll på, kolla en hylla.
- Res dig upp på tå och sänk dig igen några gånger, eller rulla med fotlederna medan du väntar.
Inget av detta avbryter arbetet, och tillsammans hindrar de dig från att låsa dig i samma ställning ett helt pass.
6. Använder du rasterna till att sitta ner?
Det låter självklart, men många tillbringar rasten stående i personalrummet eller i kö till maten. Avlasta fötterna åtminstone en del av varje rast. Om du kan, sitt med fötterna uppe på en extra stol i några minuter.
Arbetsmiljöverket skriver att den som står mycket i arbetet ska ha möjlighet att växla till sittande, i alla fall under pauserna, och CCOHS rekommenderar att det finns en sittplats även i stående jobb, så att du kan sitta en stund när uppgiften tillåter. Om din arbetsplats saknar det är det en rimlig sak att ta upp med chefen eller skyddsombudet.
Efter ledighet är det klokt att trappa upp. CCOHS föreslår en tillvänjningsperiod efter semester eller sjukdom, så att fötterna inte kastas rakt in i en hel vecka med långa pass.
7. Har din arbetsyta rätt höjd?
En bänk eller disk som är för låg får dig att böja dig fram, en som är för hög gör att du jobbar med uppdragna axlar. I båda fallen står du och kompenserar i timmar. Enligt Arbetsmiljöverket ligger en lämplig arbetshöjd för händerna ofta ungefär i armbågshöjd. Precisionsarbete placeras gärna något högre, och arbete som kräver mer kraft görs med händerna någonstans mellan armbågshöjd och höfthöjd.
Om bänken inte går att justera gör en plattform för en kortare person eller en förhöjning för en längre person samma nytta. Ha det du använder mest inom bekvämt räckhåll, så att du inte behöver vrida och sträcka dig hela tiden.
8. Dricker du tillräckligt under passet?
Långa pass i varma kök, hektiska lager eller uppvärmda butiker gör dig törstig, och det är lätt att gå flera timmar utan att dricka när det är mycket att göra. Ha en vattenflaska inom räckhåll och drick lite och ofta. Om kaffe är det enda du dricker under ett pass, drick vatten vid sidan av.
Ät ordentligt på rasten också. Ett långt pass på tom mage gör att de sista timmarna känns tyngre, för fötterna lika mycket som för resten av kroppen.
9. Är det så bullrigt på jobbet att du behöver hörselskydd?
Det här förvånar många, men många stående jobb är också bullriga: lager med transportband och truckar, fabriksgolv, storkök i full gång, barer och konsertlokaler. Buller är tröttande i sig, och med tiden kan högt buller på jobbet ge bestående hörselskador.
I Sverige styrs detta av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), som har ett eget kapitel om buller. När den dagliga bullerexponeringen når 80 dB ska arbetsgivaren ge dig information och utbildning om riskerna och se till att du har tillgång till hörselskydd. Vid 85 dB ska arbetsgivaren också se till att hörselskydden används, sätta upp skyltar om att hörselskydd måste användas och erbjuda hörselundersökning. Dessutom finns ett gränsvärde på 85 dB som inte får överskridas, och där räknas hörselskyddens dämpning in.
Du behöver ingen ljudmätare för att få en första uppfattning. Bland frågorna som Arbetsmiljöverket i sin vägledning om att förebygga och åtgärda riskerna med buller ber arbetsgivare ställa sig finns om någon behöver höja rösten på grund av bullret och om alla hör vad andra säger när de behöver det. Om du känner igen dig, eller om det känns som lock för öronen efter ett pass, är det värt att ta upp.
Prata i så fall med din arbetsgivare eller ditt skyddsombud: att bedöma bullret och ordna hörselskydd är arbetsgivarens ansvar. Använd det skydd du får, varje gång du är i ett bullrigt område. Vill du ha ett eget par också är våra WorkPRO-öronproppar gjorda för att skydda hörseln på bullriga arbetsplatser.
10. Hur tar du hand om fötterna efter ett pass?
Det du gör efter jobbet påverkar hur nästa pass börjar. Ta av dig skorna så snart du kan och låt fötterna andas. Byt fuktiga strumpor i stället för att sitta kvar i dem, och välj strumpor som transporterar bort fukt, inte tunna bomullsstrumpor som förblir blöta.
Ta ur inläggssulorna ur arbetsskorna när dagen är slut, så att både sulor och skor torkar ordentligt över natten. Uttagbara inläggssulor går att tvätta, vilket håller dem fräschare under en lång vecka. Hur du håller inläggssulorna fräscha mellan passen förklarar vi i en separat guide.
Lägg sedan upp fötterna en stund. Efter tolv timmar på benen är en kort stund med fötterna i högläge ett av de enklaste sätten att avsluta dagen.
När ska du söka vård?
Trötta fötter som värker i slutet av ett långt pass är vanligt, och tipsen ovan handlar om komfort. Smärta som kommer tillbaka, blir värre eller ändrar hur du går är något annat, och då är varken skor, mattor eller inläggssulor svaret.
På 1177 hittar du information om besvär i ben och fötter och om när du bör söka vård. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning eller hitta en vårdcentral nära dig, som vid behov kan hänvisa dig vidare, till exempel till en medicinsk fotterapeut.
Kort sammanfattning
Skaffa skor som passar och håller hälen på plats, och växla mellan två par om du kan. Byt ut platta originalsulor mot ett par dämpande inläggssulor med bra stöd. Stå på en matta där du jobbar på samma ställe, byt ställning med några minuters mellanrum och sätt dig ner på rasterna. Drick vatten, kolla höjden på arbetsytan och, om du måste höja rösten för att höras, fråga om bullret och använd hörselskydd. Ge sedan fötterna tid att vila före nästa pass.
