Misofoni hos tonåringar syns ofta vid middagsbordet, med syskon och i skolan. Här står hur ni planerar hemma, vem ni pratar med i skolan och när öronproppar passar en tonåring.

Misofoni och tinnitus är olika saker som ofta förekommer hos samma person. Här är vad som skiljer dem åt, varför tystnad kan göra pipandet mer märkbart och hur öronproppar passar in under korta, valda stunder.

Hänger misofoni ihop med adhd och autism hos vuxna? Här går vi igenom forskningen från 2020 till 2026, skillnaden mot sensorisk överbelastning, när öronproppar passar för en vald stund och hur du tar första steget via vårdcentralen och 1177.

Misofoni i kollektivtrafiken: var du sitter, vilket verktyg som passar vilket ljud och hur länge öronpropparna ska sitta i under en resa. Svagare, inte tyst.

Så förklarar du misofoni för partner, familj, kollegor och vänner: ett manus på tre delar, en tydlig önskan och vad du låter bli att säga.

Forskare och kliniker använder ett fåtal validerade frågeformulär om misofoni, från Amsterdamskalans 6 frågor till Dukes 86. Här är vad varje skala mäter, vem som använder den och varför en poäng beskriver belastning och inte ställer någon diagnos.

Misofoni på jobbet: var du sitter, när öronpropparna går i och ur under en arbetsdag, och hur du kan ta upp arbetsanpassning med din arbetsgivare. Svagare, inte tyst.

Ju tystare rummet är, desto tydligare hörs tangentbord och snörvling. Här står hur du väljer plats, när öronproppar passar under ett pluggpass och vem du frågar om anpassningar vid prov i Sverige.

Misofoni har ingen egen diagnoskod i DSM-5 eller ICD-11, men beskrivs av svenska vårdkällor, och en brittisk studie från 2023 fann betydande svårigheter hos 18,4 % av vuxna. Här är vägen via vårdcentralen och 1177 till audionom, öron-, näs- och halsmottagning eller psykolog.

Misofoni, hyperakusi, ljudfobi och allmän ljudkänslighet blandas ofta ihop. Här är vad som skiljer dem åt, vad en öronpropp rent fysiskt gör under en kort, vald stund och när det är läge att prata med vårdcentralen.