⏱️ Beräknad lästid: 16 min
På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Ja, i en lång stigning. En vanlig tumregel är att korta dem med ungefär 10 till 15 cm jämfört med längden på plan mark, så att du kan sätta spetsarna framför dig i sluttningen och skjuta ifrån när du kliver uppåt. I korta backar låter du längden vara och sätter bara ner stavarna lite längre fram.
Förläng dem med ungefär 10 till 15 cm inför en lång nedstigning, sätt båda spetsarna nedanför dig på nästa steg eller en bit framför fötterna och kliv ner på marken mellan dem. Håll tyngden över fötterna i stället för att luta dig bakåt, ta kortare steg och låt stavarna ge dig extra balans och kontroll.
När stigen skär tvärs över en sluttning kortar du den övre staven och förlänger den nedre, så att båda händerna hamnar på ungefär samma höjd. Vill du inte ändra längden på en kort sträcka kan du hålla den övre staven längre ner på skaftet och behålla det vanliga greppet på den nedre.
Ja, men stanna när du gör det i stället för att justera medan du går. Bollsens hopfällbara modeller kan ställas in från 115 till 135 cm, vilket ger utrymme att förlänga dem inför en nedstigning men kanske inte låter kortare vandrare korta dem särskilt mycket i en uppförsbacke. Teleskopstaven Alpine Explorer har det större intervallet, från 95 till 135 cm.
I en lätt nedförsbacke på gräs kan remmarna sitta kvar. I brant, stenig terräng eller i trappsteg tar många vandrare ut händerna och vilar handflatorna ovanpå handtagen, så att de snabbt kan släppa en stav som fastnar mellan två stenar.
På en plan stig handlar stavarna mest om rytm. Så fort stigen börjar luta får de en annan uppgift. Uppför ger de dig något att skjuta ifrån mot. Nedför ger de dig två extra stödpunkter medan du väljer var du ska sätta fötterna. På en stig som går snett över en sluttning hjälper de dig att hålla dig i balans när den ena foten står högre än den andra.
Varje sådan situation fungerar bättre med en lite annan inställning. Den här guiden tar upp stigningar, nedstigningar, sluttande stigar, branta trappsteg och lös sten, med en snabbtabell som du kan gå tillbaka till. Är du ny med stavar kan du börja med vår guide om hur man använder vandringsstavar på plan mark, och har du inte valt ett par ännu kan du först läsa vår guide om hur du väljer vandringsstavar.
Börja med rätt längd på plan mark
Varje ändring i backar utgår från din vanliga inställning. Ställ dig på plan mark i kängorna, håll i handtaget med spetsen bredvid foten och kontrollera att armbågen är böjd i ungefär 90°. Notera siffran på skaftet vid den längden, eftersom du kommer att återvända till den på varje plan sträcka.
Är du osäker på var utgångsläget ska ligga har vår guide om vilken längd dina vandringsstavar ska ha en tabell efter kroppslängd och en kontroll steg för steg.
Hur mycket du ska ändra längden i uppförs- och nedförsbackar
Tumregeln är enkel: i uppförsbackar kortar du stavarna med ungefär 10 till 15 cm, så att du kan sätta dem uppåt i sluttningen och använda dem som stöd när du kliver. I nedförsbackar förlänger du dem med ungefär 10 till 15 cm, så att du kan sätta dem framför fötterna utan att luta dig framåt.
Se siffrorna som ett utgångsläge, inte som en fast regel. En svag lutning kräver mindre ändring än en brant, och du lär dig snart vad som känns rätt i dina egna backar. Två vanor gör det enklare:
- Justera bara inför långa backar. I en kort stigning eller svacka behåller du längden och ändrar i stället var du sätter spetsarna. Att stanna med några minuters mellanrum för att pilla med stavarna bryter rytmen mer än en längd som inte är helt rätt.
- Ändra båda stavarna lika mycket. Använd skalan på skaftet, om dina stavar har en, så att de två blir lika långa. Lås sedan varje del ordentligt och testa med din vikt innan du går vidare.
Här spelar typen av stav roll. Teleskopstaven Alpine Explorer (95–135 cm) har ett justeringsintervall på 40 cm, så de flesta vandrare från 1,40 m och uppåt kan korta den inför en stigning och förlänga den inför en nedstigning från samma utgångsläge. De två hopfällbara modellerna, Expedition Pro och 3K Carbon Extreme+, kan ställas in från 115 till 135 cm och passar dig som är 1,60 till 2 m lång. Det räcker för att förlänga dem i de flesta nedförsbackar, men ligger din inställning på plan mark redan nära 115 cm finns det inte mycket kvar att korta inför en stigning. Håll då staven lite längre ner i de branta partierna i stället. Vår jämförelse av hopfällbara och teleskopiska vandringsstavar tar upp de övriga skillnaderna.
I uppförsbacke
I en stigning hamnar stavarna framför dig i stället för bredvid dig. Du sätter ner dem en bit längre fram, så att du kan skjuta ifrån och lyfta den andra foten. Grundrytmen med motsatt arm och motsatt ben är densamma, det är bara isättningen som flyttas framåt.
- Korta båda stavarna inför en lång stigning.
- Ha händerna i remmarna, uppträdda underifrån, så att du kan trycka genom remmen utan att greppa hårt.
- Sätt varje spets en bit framför den främre foten, på fast mark.
- Tryck nedåt och bakåt genom staven när du kliver upp och för den sedan framåt med nästa steg.
- Ta kortare steg och hitta ett tempo som du kan hålla. En jämn rytm i en lång stigning slår ryck och täta pauser.
I mycket brant terräng väljer en del vandrare att sätta ner båda stavarna samtidigt och sedan kliva upp mellan dem. Det går långsammare, men det kan kännas stadigare i en backe där rytmen med en stav i taget hela tiden halkar.
I nedförsbacke
I en nedstigning hamnar stavarna nedanför dig. Vila händerna ovanpå handtagen, sätt stavarna nedanför steget, för över en del av vikten till dem och kliv lätt ner. Då har du två extra stödpunkter medan fötterna hittar nästa fotfäste.
- Förläng båda stavarna inför en lång nedstigning.
- Sätt spetsarna en bit framför fötterna eller på steget nedanför.
- Kliv ner mellan stavarna eller strax bakom dem och håll tyngden över fötterna i stället för att luta dig bakåt mot sluttningen.
- Böj benen lätt och håll stegen korta. Korta steg ger dig mer kontroll än långa kliv på en brant stig.
- Titta två eller tre steg framåt, så att du kan välja var stavarna och fötterna ska hamna härnäst.
På långa nedstigningar, till exempel ner från Kebnekaise eller Åreskutan, är det frestande att öka takten när målet syns. Det är ofta då fotarbetet blir slarvigt. Behåll samma jämna rytm hela vägen ner i dalen.
Sluttande stigar: en stav kortare, en längre
Här menar vi alla stigar som skär tvärs över en sluttning, så att marken är högre på ena sidan än på den andra. Med båda stavarna lika långa trycker den övre staven upp handen mot axeln, medan du får sträcka dig efter marken med den nedre.
På en lång sådan sträcka kortar du den övre staven och förlänger den nedre tills båda händerna ligger på ungefär samma höjd. När stigen vänder och sluttningen byter sida byter du inställningarna. På en kort sträcka kan du hoppa över justeringen: håll den övre staven längre ner på skaftet och behåll det vanliga greppet på den nedre.
Sätt den nedre staven en bit nedanför stigkanten bara där marken är fast. På en smal stig med ett brant stup är det ofta bättre att hålla båda stavarna på själva stigen.
Branta trappsteg och stensatta stigar
På många välbesökta leder har man lagt ut spänger, grus eller stora stenar som bildar små, oregelbundna trappsteg i branta partier. De statliga lederna i fjällen sköts av länsstyrelserna med pengar från Naturvårdsverket, och arbetet går ut på att skydda marken mot slitage. När vandrare kliver av en sliten stig och går vid sidan av den blir leden bredare och slitaget större. Håll dig därför på stenarna och sätt stavarna på dem också.
För stora steg finns två tekniker. Uppför korta, steniga steg håller du båda stavarna en bit bakom dig och trycker ner på dem när du tar steget. Nedför sätter du båda stavarna nedanför steget, lägger en del av vikten på dem och kliver lätt ner. Att sätta båda stavarna samtidigt på ett stort steg kallas ofta dubbelisättning, och det ger en stadigare bas än en stav i taget.
Blöt sten kan vara hal, och detsamma gäller en metallspets mot slät häll. Sikta med spetsarna på springorna mellan stenarna eller på de skrovligare kanterna. Vår guide om vilka spetsar, gummitassar och trissor du ska använda förklarar när en gummitass eller en bar terrängspets passar underlaget bäst.
Ur och lös sten
Ur är lös, kantig sten i en sluttning, och den rör sig under både fötterna och stavarna. Några förändringar hjälper:
- Bredda basen. Sätt stavarna lite längre ut åt sidorna än på en stig, så att du står bredare.
- Testa innan du litar på den. Tryck ner staven i stenarna innan du lägger vikt på den. Om stenarna glider flyttar du spetsen.
- Händerna ur remmarna. I lös sten kan en spets kilas fast mellan stenarna. Med fria händer kan du släppa taget i stället för att dras ur balans.
- Korta steg, jämnt tempo. Flytta en stav eller en fot i taget och håll tyngden över fötterna.
Ser en sluttning med ur brant ut, eller slutar den i ett stup, är stavar inte lösningen. Leta efter en bättre väg eller vänd om.
Snabbtabell: stavar i backar
| Terräng | Ändrad längd | Var du sätter stavarna | Remmar |
|---|---|---|---|
| Lång uppförsbacke | Kortare, ungefär 10 till 15 cm | En bit framför den främre foten; skjut ifrån när du kliver upp | På, händerna uppträdda underifrån |
| Lång nedförsbacke | Längre, ungefär 10 till 15 cm | Nedanför dig, en bit framför fötterna eller på nästa steg | På i lätt terräng; av i brant eller stenig terräng, handflatorna ovanpå handtagen |
| Stig snett över en sluttning | Övre staven kortare, nedre staven längre | Båda på stigen; den nedre nedanför kanten bara på fast mark | På i lätt terräng; av där stigen är smal eller stenig |
| Branta trappsteg | Behåll din inställning | Uppför: båda stavarna en bit bakom dig. Nedför: båda stavarna på steget nedanför | Av, så att du kan använda händerna |
| Ur eller lös sten | Behåll din inställning | Bredare än vanligt; testa varje isättning innan du lägger vikt på den | Av |
| Kort stigning eller svacka | Ingen ändring | Längre fram uppför, närmare fötterna nedför | På |
Remmarna i uppförs- och nedförsbackar
Uppför gör remmen verklig nytta. För upp handen genom öglan underifrån och slut fingrarna runt rem och handtag tillsammans. Då kan du trycka genom remmen och ha en avslappnad hand även i en lång stigning.
Nedför är det annorlunda. I en lätt nedförsbacke på gräs eller grusväg går det bra att ha kvar remmarna. I brant, stenig terräng eller i trappsteg tar du ut händerna ur remmarna och lägger dem ovanpå stavarna. Med fria händer blir en stav som fastnar mellan två stenar helt enkelt kvar, i stället för att dra dig ur balans. Hur du ställer in och justerar remmarna går vi igenom mer utförligt i vår guide om hur du använder remmarna på vandringsstavar.
Snö i fjällen
Gammal snö kan ligga kvar på höga, nordvända sluttningar långt in på sommaren, och i fjällen kan leden korsa branta snöfält även i juli. Fjällsäkerhetsrådet råder dig att över huvud taget undvika att korsa orörda snöfält i brant terräng, och måste du korsa ett ska du göra det så högt upp som möjligt. Stavar hjälper dig med balansen i mjuk snö, men de ersätter aldrig rätt vinterutrustning på hård eller isig mark. Expedition Pro och 3K Carbon Extreme+ levereras med en snötrissa i förpackningen för mjuk snö.
Öva före den stora turen
Hitta en backe nära hemmet med både trappsteg och gräs och prova varje teknik där innan en lång vandring. Ändra längden inför stigningen, ändra den igen på toppen, prova en kort sträcka snett över sluttningen och gå ner några trappsteg med dubbelisättning. Tio minuter räcker för att ändringarna ska kännas självklara, så att du inte behöver fundera ut dem på en blöt nedstigning i slutet av dagen.
Stavar hjälper dig med balans, fotfäste och tempo, men de löser inte allt i varje backe. Är du osäker på hur dina leder klarar branta partier, eller börjar du vandra i backig terräng igen efter ett längre uppehåll, kan du fråga din vårdcentral eller en fysioterapeut hur du bäst bygger upp formen inför brant terräng. Via 1177 Hitta vård hittar du en mottagning nära dig.
Alla vandringsstavar från Bollsen har 40 dagars öppet köp, så du har tid att prova längdändringarna i dina egna backar.
