⏱️ Beräknad lästid: 14 min
På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Enligt 1177 är det dags att kontakta en vårdcentral när pipet ger så mycket besvär att det påverkar koncentration eller sömn eller gör dig deprimerad, när det bara finns i ett öra och håller i sig flera veckor, eller när det följer din puls.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om pipet eller en nedsatt hörsel kom efter ett plötsligt, mycket starkt ljud nära örat. Är det stängt söker du vård på en akutmottagning. Ring 112 vid akut fara, till exempel yrsel tillsammans med förlamning i ena sidan av ansiktet eller kroppen.
Ja. 1177 anger att pip i enbart ett öra som håller i sig i flera veckor är ett skäl att kontakta vårdcentralen. Får du plötsligt nedsatt hörsel på ett öra ska du kontakta vården så snart det går.
Kontakta en vårdcentral. 1177 räknar ett tinnitusljud som följer pulsen som ett av de skäl som bör bedömas av vården. Kommer ljudet tillsammans med yrsel och något av de akuta symtom som listas längre ned ska du ringa 112.
Läkaren gör en kroppsundersökning och ett hörselprov och frågar om sjukdomar och läkemedel. Vid behov skriver läkaren en remiss, till exempel till öron-näsa-hals (ÖNH), hörselvården, en neurolog, en psykolog eller en tandläkare.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Hörselskadades Riksförbund har dessutom Hörsellinjen med kostnadsfri rådgivning. Vid akut fara ringer du alltid 112.
Att veta när du ska söka vård för pip i öronen handlar mest om tidpunkt och några få varningstecken. Pip efter en konsert eller en bullrig dag lägger sig ofta när öronen får vila, och varför det händer går vi igenom i vår guide om pip i öronen efter högt ljud. Den här artikeln handlar om resten: pip som inte går över eller som ständigt kommer tillbaka, och pip som dyker upp tillsammans med andra symtom.
Alla våra guider om ämnet samlar vi på sidan öronproppar vid tinnitus.
Vi är Bollsen, ett varumärke för hörselskydd, och ingen vårdgivare. Artikeln är information och ersätter inte ett läkarbesök. Allt nedan bygger på vad 1177, Hörselskadades Riksförbund (HRF) och SOS Alarm faktiskt skriver, med länkar så att du kan läsa formuleringarna själv.
När bör du söka vård för pip i öronen?
Enligt 1177 Vårdguidens sida om tinnitus (senast uppdaterad 2023) ska du kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer. Här är listan ordagrant:
- ”Du har så mycket besvär av tinnitus att du blir irriterad, har svårt att koncentrera dig, känner dig deprimerad eller får sömnproblem.”
- ”Du får tinnitus i enbart ett öra och besvären håller i sig flera veckor.”
- ”Du hör ett tinnitusljud som följer din puls.”
- ”Du har tinnitus som blir värre vid stress, muskelspänning, oro eller ångest och besvären håller i sig flera veckor.”
1177 tillägger att du kan vänta till vardagen om det är helg, och att många mottagningar går att kontakta genom att logga in. Hur du bokar tid skiljer sig mellan regioner, så titta på din vårdcentrals webbplats eller ring 1177 för hjälp att hitta rätt.
HRF skriver på sin sida om tinnitus att det är mycket vanligt att höra pip efter starka ljud, och att det för de flesta går över efter en tid. ”Försvinner det inte är det dags att kontakta vården för en hörselundersökning.”
Sömnen återkommer ofta i den första punkten ovan. Frågor om hörselskydd på natten har en egen guide om öronproppar och sömn när det susar i öronen. Barn är dessutom ett särskilt fall, eftersom ett barn kanske inte beskriver pip alls. Vår guide om tecken på hörselnedsättning hos barn går igenom vad föräldrar brukar märka i stället.
När är pip i öronen akut?
Utifrån 1177 och SOS Alarm kan det akuta delas upp i tre nivåer: kontakta vården genast, kontakta vården så snart det går, och ring 112. Skillnaden avgör vart du vänder dig.
Kontakta vården genast. 1177 skriver att du genast ska kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du fått tinnitus eller nedsatt hörsel efter att ha råkat ut för ett plötsligt, mycket starkt ljud nära örat. Är det stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen ska du söka vård på en akutmottagning.
Kontakta vården så snart det går. Får du plötsligt en hörselnedsättning på ett öra, ofta tillsammans med tinnitus, yrsel eller illamående, ska du enligt 1177 om plötslig hörselnedsättning kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går. Är det stängt behöver du inte söka vård någon annanstans, utan kan vänta tills mottagningen öppnar nästa dag.
Ring 112. 1177 om yrsel säger att du genast ska ringa 112 om någon har yrsel och samtidigt har svimmat i mer än en minut, har ont i bröstet, upplever att hjärtrytmen inte känns som vanligt, har mycket svårt att andas, har svårt att prata, har förändrad känsel i armar och ben eller har förlamning i ena sidan av kroppen eller ansiktet. Har du slagit i huvudet och är yr ska du enligt samma sida kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går. SOS Alarm beskriver 112 som nödnumret när du eller någon annan behöver akut hjälp. Har du något av symtomen ovan, ring 112 i stället för att ta dig till sjukhuset på egen hand.
Är du osäker på hur bråttom det är kan du ringa 1177. Där får du sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen eller att hitta rätt ställe att söka vård.
Hur länge ska du vänta innan du söker vård?
Vid pip utan varningstecken finns ingen exakt gräns. Det som talar för att kontakta vården är hur länge det håller i sig och hur mycket det påverkar vardagen, medan allt som är plötsligt, ensidigt med nedsatt hörsel eller åtföljs av yrsel inte ska vänta. Tabellen nedan sammanfattar vad 1177, HRF och NIDCD skriver. Den är allmän vägledning och ingen prognos för hur länge ett enskilt pip varar.
| När | Vad vägledningen säger | Vem du kontaktar |
|---|---|---|
| När som helst, om yrsel kommer tillsammans med svimning, bröstsmärta, andnöd, talsvårigheter eller förlamning | 1177: ring genast 112 | 112 |
| Genast, om pip eller nedsatt hörsel kom efter ett plötsligt, mycket starkt ljud nära örat | 1177: kontakta genast vården | Vårdcentral eller jouröppen mottagning, akutmottagning om det är stängt |
| Så snart det går, vid plötslig hörselnedsättning på ett öra | 1177: kan vänta till nästa dag om det är stängt | Vårdcentral eller jouröppen mottagning |
| Ljudet följer din puls | 1177: skäl att kontakta vårdcentral | Vårdcentral |
| Efter en högljudd stund, utan andra tecken | HRF: går för de flesta över efter en tid. Försvinner det inte, kontakta vården för en hörselundersökning | Ingen kontakt behövs om det går över. Ring 1177 eller Hörsellinjen om du är orolig |
| Pip i enbart ett öra som håller i sig flera veckor | 1177: kontakta vårdcentral | Vårdcentral |
| Flera veckor, och sömn, koncentration eller humör påverkas | 1177: kontakta vårdcentral | Vårdcentral, därefter eventuell remiss |
| Tre månader eller mer | NIDCD: räknas som kroniskt | Vårdcentral, om du inte redan sökt vård |
Amerikanska NIDCD skriver att tinnitus som varar i tre månader eller längre betraktas som kroniskt. Svenska 1177 anger inga fasta tidsgränser i dagar för vanligt pip, så använd tabellen som ett stöd för bedömningen och inte som en regel.
Vad händer på vårdcentralen?
Enligt 1177 gör läkaren en kroppsundersökning och ett hörselprov, och du får berätta om du har några sjukdomar eller tar några läkemedel. Läkaren försöker ta reda på vad som ligger bakom besvären, till exempel öronsjukdomar, spänningar i nacke, käkar och axlar, vissa läkemedel eller bullerskador. Ibland finns ingen känd orsak.
Det hjälper att komma förberedd. Beskriv ljudet (1177 nämner bland annat tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt), när det började, om det finns i ett öra eller båda och om det kom efter högt ljud. Berätta sedan hur det påverkar sömn, arbete och humör. Tinnitus går inte att mäta med objektiva metoder, så vården utgår från din beskrivning. 1177 nämner frågor som hur ofta du märker ljudet, hur det påverkar dagliga aktiviteter och hur du mår psykiskt.
Känner du att du inte blir tagen på allvar kan du kontakta vården igen och beskriva konkret hur ljudet påverkar vardagen. Du kan också ringa 1177 eller Hörsellinjen och be om råd om hur du går vidare.
Vad händer efter en remiss?
Enligt 1177 kan du få remiss till en öron-näsa-halsläkare (ÖNH), en neurolog, en hörselvårdsavdelning, en psykolog eller en tandläkare, beroende på vad läkaren misstänker. Hörselvården är där en audionom, specialist på hörsel, mäter hörseln och vid behov hjälper till med hörhjälpmedel. Hur utredningen är organiserad varierar mellan regioner, och vi kan inte ange några väntetider. Fråga vårdcentralen eller din region vad som gäller där du bor. Hur ett hörseltest går till kan du läsa om i vår guide om vad som händer vid ett hörseltest.
Vi nämner möjliga åtgärder som ren information. 1177 skriver att det inte finns någon behandling som helt tar bort tinnitus, men att de flesta som får tinnitus blir bättre av sig själva eller efter behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa dig att hantera de besvär som tinnitus medför, och tinnitus retraining therapy (TRT), där audionom hjälper till med en tillvänjning av ljudet, är en annan metod. Finns det en hörselnedsättning kan en hörapparat eller andra hörhjälpmedel bli aktuella. Vilka åtgärder som passar avgör vården utifrån din situation.
Vem kan du prata med innan eller medan du väntar?
Ett bra första samtal är 1177 för sjukvårdsrådgivning. Hörselskadades Riksförbund driver också Hörsellinjen, där rådgivarna ger kostnadsfri information om hörselvård, tinnitus och hörapparater via telefon (0771 888 000) eller e-post. Aktuella telefontider står på HRF:s sida. HRF har även samlad fakta på sin sida om tinnitus.
Om ljudet tynger så mycket att du mår dåligt är det ett skäl att kontakta vårdcentralen, eftersom 1177 betonar att det psykiska måendet har stor betydelse och att ångest eller nedstämdhet bör få behandling. Vid akut kris eller fara ringer du 112.
Vad gäller om du är utomlands?
Nödnumret 112 gäller i hela EU, enligt SOS Alarm. Utanför EU skiljer sig både nummer och vårdsystem. I USA säger NIDCD att du ska börja med din primärvårdsläkare, som kan remittera vidare till en öron-näsa-halsläkare (otolaryngolog) eller en audiolog. Tänk på att kontrollera vilka regler som gäller på resmålet innan du reser.
Hur skyddar du hörseln framöver?
Buller är en känd orsak till bestående hörselskador, så det du kan göra framåt är att sänka ljuddosen. Stå längre från högtalare, ta pauser på en tystare plats och korta tiden i högljudda miljöer. Vår guide om hur många decibel som är för högt visar vilka nivåer du bör se upp med, och i vad öronproppar kan och inte kan göra för hörseln går vi igenom realistiska förväntningar.
Hörselskydd sänker ljudnivån som når örat vid nästa högljudda tillfälle. Det är ingen behandling, inte avsett att bota eller diagnostisera hörselproblem och ersätter aldrig ett läkarbesök. Finns pipet kvar, eller har du något av varningstecknen ovan, är nästa steg att kontakta vården.
