Öronproppar för konsert- och lokalpersonal: guide till arbetsgivarens ansvar

⏱️ Beräknad lästid: 13 min

Det viktigaste

Att välja öronproppar för konsert- och lokalpersonal är inte samma sak som för en konsertbesökare, eftersom du som jobbar inte kan gå ut när det blir för högt. Om du drar öl, bär in ett band, står i dörren eller vaktar en festivalpublik får dina öron samma 100 dB som publiken, med den skillnaden att du står vid PA:t hela passet.

Det personalen själv beskriver är sällan ”hörselskada”. Det är öron som känns slitna och sköra efter kvällen, ibland med ett pip som ligger kvar till nästa dag. Det är inte en utekväll du valt, det är ett arbetspass, och just därför är det arbetsgivarens sak att se till att skyddet finns.

På BOLLSEN tillverkar vi hörselskydd för musik, sömn och arbete. Den här guiden går igenom vad EU:s bullerdirektiv kräver, hur högt det är för olika roller och hur du väljer skydd som fungerar under ett helt pass. Den hör till våra guider om öronproppar för musik för dig som bygger en säkrare vardag runt livemusik.

Måste arbetsgivaren ge konsert- och lokalpersonal hörselskydd?

Ja. EU:s bullerdirektiv 2003/10/EG gäller alla arbetsplatser, även musik- och nöjesbranschen. En lokalägare, arrangör eller produktionsbolag ska därför behandla en bartender eller roadie på samma sätt som en fabrik behandlar sin personal på golvet.

Skyldigheten utlöses inte av yrkestiteln utan av bullret, och förstärkta lokaler passerar gränserna med god marginal. De svenska reglerna och arbetsgivarens skyldigheter, som beräkning av daglig exponering och märkning av bullriga områden, finns samlade hos Arbetsmiljöverket.

Här skiljer sig personalen tydligt från publiken. En konsertbesökare kan gå till baren eller ut på uteserveringen, men den som jobbar står vid högtalarna i timmar, så exponeringen läggs på hög på ett sätt som ett enda förband aldrig gör.

Hur högt är det när du jobbar vid scenen och bakom baren?

En typisk förstärkt lokal ligger på omkring 100 dB, vilket vi går igenom mer i vår guide om hur högt det är på konserter. Vid den nivån är den säkra dagsdosen ungefär 15 minuter, eftersom den säkra exponeringstiden halveras för varje ökning med 3 dB.

Crew som arbetar nära scenen har uppmätts på liknande nivåer. I en tvärsnittsstudie av ljudtekniker mättes 91 till 101 dB(A) på arbetsplatserna. NIOSH riktlinjer för buller i arbetslivet förklarar varför så höga nivåer under längre tid ger bestående hörselnedsättning.

Vad betyder insatsvärdena 80, 85 och 87 dB för en lokal?

Direktivet sätter tre gränser för daglig bullerexponering. Det lägre insatsvärdet är 80 dB(A), det övre insatsvärdet är 85 dB(A) och gränsvärdet är 87 dB(A), det sista räknat vid örat med hänsyn till skyddets dämpning.

Vid 80 dB(A) ska arbetsgivaren bedöma risken, informera och erbjuda hörselskydd. Vid 85 dB(A) ska skyddet användas, bullriga områden ska märkas ut och hörselkontroller ska erbjudas. Gränsvärdet på 87 dB(A) får aldrig överskridas, och därför spelar skyddets specifikation lika stor roll som beslutet att bära det.

Upprepad exponering har ett pris. Efter ett pass kan öronen kännas dova och det kan pipa, och om det händer pass efter pass kan det bli bestående bullerrelaterad hörselnedsättning och tinnitus. Har du besvär som inte går över ska du kontakta en audionom eller läkare. Att ha proppar i är ett sätt att minska exponeringen, inget som ersätter en riskbedömning från arbetsgivaren.

Vilket SNR behöver scenpersonal och roadies?

För de flesta roller är en propp med SNR 24 dB ett rimligt mål, eftersom den på pappret sänker en typisk nivå på 105 dB till omkring 81 dB vid örat, under det övre insatsvärdet på 85 dB(A). Se det som ett arbetsmål och inte som en labbgaranti, eftersom verklig dämpning beror mycket på hur tätt proppen sitter. Vill du jämföra värden mellan olika proppar förklarar vi i vår guide om skillnaden mellan NRR och SNR varför siffrorna från de två testmetoderna inte går att jämföra rakt av.

Det hjälper också att veta vad en passiv silikonpropp faktiskt gör. Dämpningen är inte lika stor över hela spektrumet. Proppen sänker hela nivån och dämpar de högsta frekvenserna mest, så det ärliga sättet att säga det är att allt blir tystare, inte att ljudet förblir oförändrat. Just i jobbet är det vad du vill ha: skydd först, och tillräckligt av rummet och samtalen kvar för att kunna göra ditt arbete.

Eftersom restnivån hänger på en bra tätning är passformen en del av specifikationen. Vår AR KI TECH-tjänst för öronmätning använder två foton för att hitta rätt storlek, vilket minskar den variation i passform som gör att skyddet i praktiken blir sämre.

Vilka öronproppar fungerar under ett helt pass på en konsertlokal?

För dig som arbetar många pass är återanvändbara silikonproppar av medicinsk kvalitet med SNR 24 dB det praktiska valet, eftersom de sitter likadant varje gång, går att tvätta mellan passen och håller upp till 100 användningar i stället för att slängas varje kväll. Vår Music SoundPRO är en passiv propp med en genomskinlig silikonkropp med två lameller som ligger tätt i hörselgången och syns knappt på golvet.

De sänker volymen med omkring 24 dB, så du är skyddad men hör fortfarande kunder och tillrop från crewet, i stället för att vara avstängd på det sätt som skum kan kännas. Aluminiumfodralet med nyckelring är praktiskt när alternativet är att tappa bort dem mellan kassan och lastningen.

Vilket par som passar din roll och passlängd hittar du på produktsidan för Music SoundPRO för konsert- och lokalpersonal, som är gjord för att bäras hela passet framför ett levande PA. De är oberoende testade och certifierade med SNR 24 dB och omfattas av 40 dagars pengarna-tillbaka-garanti.

Är återanvändbara silikonproppar bättre än skum för personal?

För arbete över många pass slår återanvändbart silikon oftast engångsskum på jämnhet och kommunikation, även om en enskild skumpropp kan visa ett högre labbvärde. Skum kan kännas kvävande och dämpa tal, vilket får personal att lämna det utanför eller bära det halvt insatt, och en propp som inte bärs skyddar ingen.

Samma logik gäller artisterna på andra sidan avspärrningen. Vill du se hur det fungerar för dem du jobbar med går vår guide om öronproppar för musiker igenom scenanvändning för dem du delar rum med, och jobbar du bakom mixerbordet finns en egen guide om öronproppar för ljudtekniker. Skillnaden mellan silikon och skum tar vi upp mer ingående i vår jämförelse av musikproppar och skumproppar.

Vad kan du göra om arbetsgivaren inte tillhandahåller hörselskydd?

Börja med att ta upp det med din arbetsgivare eller ditt skyddsombud. Arbetsgivaren ska bedöma bullerrisken och erbjuda hörselskydd, så en fråga om riskbedömning och märkning av bullriga områden är rimlig. Kommer du inte vidare kan du vända dig till Arbetsmiljöverket, som ansvarar för reglerna i Sverige.

Det är den praktiska anledningen till att skyddet spelar roll för båda sidor. För dig är det din hörsel, och för lokalen är det en dokumenterad och billig skyldighet att uppfylla. WHO:s arbete med Make Listening Safe uppskattar att omkring 40 % av 12–35-åringar utsätts för potentiellt skadliga ljudnivåer på nöjesställen, vilket visar hur vanlig nivån är för dem som arbetar där.

Tinnitus och hörselnedsättning märks inte alltid samma kväll. Besvär kan dyka upp först efter en tid och ibland bli kvar, och därför är skyddet under passet värt mer än något du gör efteråt. Har du besvär ska du söka hjälp hos en audionom eller läkare.

Jobbar du med livemusik är hörseln ett verktyg du inte kan byta ut. Med ett pass på 100 dB och en propp på omkring SNR 24 dB hamnar du på pappret under insatsvärdet och kan fortfarande prata med folk. Återanvändbart silikon håller säsongen ut, sitter likadant varje kväll och släpper igenom tillräckligt av rummet för att du ska kunna göra ditt jobb. Prova Music SoundPRO med vår 40 dagars pengarna-tillbaka-garanti, och om passformen inte fungerar för ditt arbete kan du skicka tillbaka dem.