⏱️ Beräknad lästid: 17 min

På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:10 ska arbetsgivaren undersöka och bedöma bullret, minska det vid källan, ge hörselskydd och sätta upp påbudsskylt, utbilda de anställda och erbjuda hörselundersökning. Allt ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1.
Ja. Från 80 dB(A) ska arbetsgivaren se till att du får tillgång till hörselskydd om risken inte kan förebyggas på annat sätt. Från 85 dB(A), 115 dB(A) som högsta ljudnivå eller 135 dB(C) som toppvärde ska du både ha tillgång till och använda dem.
Arbetsgivaren. Personlig skyddsutrustning som behövs för arbetet ska enligt AFS 2023:11, 15 kap. 6 §, tillhandahållas utan kostnad för arbetstagaren. Arbetsmiljölagen, 2 kap. 7 §, säger samma sak: den ska tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg.
Ja. Bullerreglerna gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för buller, också små verkstäder. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. Policy, rutiner och uppgiftsfördelning måste vara skriftliga först när det finns tio eller fler arbetstagare.
Nej. Enligt AFS 2023:10, 2 kap. 10 §, ska bullret i första hand elimineras vid källan eller sänkas så långt det går. Hörselskydd är en av flera åtgärder och kommer sist, aldrig som hela lösningen.
Enligt arbetsmiljölagen, 3 kap. 4 §, ska du medverka i arbetsmiljöarbetet, följa givna föreskrifter och använda de skyddsanordningar som behövs. Vid de övre insatsvärdena har du skyldighet att bära hörselskydd.
Arbetsgivarens ansvar för buller i Sverige går att dela in i sju steg: bedöm risken, minska bullret vid källan, ge hörselskydd och märk ut områden, se till att skydden underhålls och används, erbjud hörselundersökning, utbilda de anställda och följ upp arbetet. Kraven finns i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och de gäller ett litet snickeri lika mycket som en fabrik.
Vill du se helheten, med bullerregler och yrken, läs vår översikt om öronproppar för arbete.
Många små arbetsgivare har ett paket skumproppar vid dörren och räknar jobbet som klart. Det motsvarar ett av stegen. Resten handlar om att veta hur högt det faktiskt låter, att göra något åt bullret och att kunna visa det på papper. Enligt Arbetsmiljöverket kan buller skada hörseln, och en skadad hörsel växer inte tillbaka.
Öronproppar för jobbet är ofta det första en arbetsgivare köper, och den här guiden handlar om allt som bör komma med dem. På Bollsen är vi ett företag för hörselskydd som grundades 2016 och som över 1 000 000 personer använder. Vad 80 och 85 dB(A) betyder sett från den anställdes sida går vi igenom i bullerregler på arbetsplatsen. Här fokuserar vi på vad arbetsgivaren ska göra.
Vilka regler styr arbetsgivarens skyldigheter vid buller?
Skyldigheterna finns i tre lager: arbetsmiljölagen (1977:1160), Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller i AFS 2023:10, 2 kap., och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:1. Därtill kommer AFS 2023:11 om val och användning av personlig skyddsutrustning. De nya föreskrifterna gäller sedan 1 januari 2025 och ersatte bland annat AFS 2005:16 om buller och AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Du hittar texterna hos Arbetsmiljöverket: AFS 2023:10, AFS 2023:1 och AFS 2023:11. Lagtexten finns hos Sveriges riksdag.
Arbetsmiljölagen: grunden
Enligt 3 kap. 2 § ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, och i första hand ändra eller ersätta det som kan leda till skada. Skyddsutrustning ska underhållas väl. 3 kap. 2 a § kräver att arbetsgivaren systematiskt planerar, leder och kontrollerar verksamheten, undersöker riskerna löpande och upprättar handlingsplaner när åtgärder inte kan vidtas direkt.
AFS 2023:10, 2 kap.: bullerreglerna
Det undre insatsvärdet är 80 dB(A) som daglig bullerexponering och det övre 85 dB(A). För toppvärdet gäller 135 dB(C), och det övre insatsvärdet har också en högsta ljudnivå på 115 dB(A). Gränsvärdena är 85 dB(A), 115 dB(A) och 135 dB(C), och de bedöms med hörselskyddets dämpning medräknad (2 kap. 4 §). Insatsvärdena bedöms däremot utan hänsyn till hörselskydd.
Undersökning och riskbedömning: 2 kap. 5 och 6 §§
Arbetsgivaren ska bedöma bullerexponeringen och i den omfattning som behövs mäta, för att veta om värdena nås eller överskrids. Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till nivå, typ och varaktighet, särskilt känsliga arbetstagare och om buller maskerar varningssignaler. Enligt AFS 2023:1, 11 §, ska riskbedömningar alltid dokumenteras skriftligt.
Åtgärder: 2 kap. 7, 8 och 10 §§
Når bullret något av de övre insatsvärdena ska arbetsgivaren utreda orsaken och minska exponeringen. Överskrids ett gränsvärde ska arbetsgivaren agera omedelbart, utreda varför och förhindra att det upprepas. Enligt 10 § ska bullret elimineras vid källan eller sänkas så långt det går, och bland annat ändrade arbetsmetoder, tystare utrustning, avskärmning, underhåll och kortare exponeringstid ska övervägas.
Påbudsskylt och hörselskydd: 2 kap. 12 och 13 §§
Där bullret når något av de övre insatsvärdena ska det finnas påbudsskylten Hörselskydd måste användas, och områdena ska om möjligt avgränsas. Hörselskydd ska finnas tillgängligt från de undre värdena och användas från de övre. Hur skyltning fungerar i praktiken går vi igenom i vår guide om hörselskyddszoner och skyltning.
Utbildning och hörselundersökning: 2 kap. 14 till 17 §§
Från det undre insatsvärdet ska arbetstagarna få information och utbildning, bland annat om riskerna, värdena, resultaten av bedömningen och korrekt användning av hörselskydd. Hörselundersökning ska erbjudas vid de övre värdena, och från de undre om bedömningen visar risk för hörselskada. Undersökningen görs av läkare eller annan med lämplig kvalifikation på läkares ansvar.
Hur ser varje skyldighet ut när en liten arbetsgivare har fullgjort den?
För ett företag med 5 till 20 anställda är en skyldighet uppfylld när det finns skriftligt underlag och när de anställda kan beskriva vad som gäller, från en dokumenterad bullerbedömning till hörselskydd som sitter i så länge bullret pågår.
| Skyldighet | Regel | Så ser ”klart” ut för en liten arbetsgivare |
|---|---|---|
| Bedöma och dokumentera risken | 2 kap. 5 och 6 §§, AFS 2023:1, 11 § | Du vet om varje moment ligger under 80, mellan 80 och 85 eller över 85 dB(A) och om något ger toppar nära 135 dB(C). Bedömningen är daterad, visar vem som utsätts och vad som ska göras, och uppdateras när verktyg eller arbetssätt ändras |
| Minska bullret vid källan | 2 kap. 7 och 10 §§, AFS 2023:1, 13 § | En kort handlingsplan med datum och ansvarig: tystare verktyg, avskärmning, underhållna maskiner, bullrande moment flyttade eller kortade |
| Ge hörselskydd och märka ut områden | 2 kap. 12 och 13 §§, AFS 2023:11, 15 kap. 6 § | Hörselskydd utan kostnad för de anställda, möjlighet att medverka vid valet, påbudsskylt vid de övre värdena och kontroll att skydden används |
| Underhålla och kontrollera skydden | AFS 2023:11, 15 kap. 16 §, 2 kap. 13 § | Någon kontrollerar skydden, byter skadade och ser till att åtgärderna fungerar i praktiken |
| Erbjuda hörselundersökning | 2 kap. 15 till 17 §§ | Undersökning erbjuden via företagshälsovård eller annan med läkaransvar till dem som når de övre värdena |
| Informera och utbilda | 2 kap. 14 §, AFS 2023:11, 15 kap. 14 § | En genomgång av riskerna, bedömningens resultat, passform, förvaring och rengöring, med anteckning om vilka som deltagit |
| Följa upp | AFS 2023:1, 13 och 14 §§ | Genomförda åtgärder kontrolleras och arbetsmiljöarbetet följs upp minst en gång om året |
Du behöver sällan en konsult för en första uppskattning i en enkel verkstad. Vår decibeltabell över hur högt det låter med elverktyg visar hur snabbt slipmaskiner, sågar och borrhammare tar upp en dagsdos. Blir siffrorna gränsfall bör arbetsgivaren anlita någon med kompetens och mätutrustning, och enligt AFS 2023:1, 15 §, ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp om kompetensen saknas i den egna verksamheten.
Vad ska arbetsgivaren pröva först när arbetsplatsen är för bullrig?
Arbetsgivaren ska i första hand ta bort bullret vid källan eller sänka det, därefter använda tekniska åtgärder, sedan organisera arbetet så att exponeringen minskar, och först sist lita till hörselskydd. Ordningen följer av 2 kap. 10 § i AFS 2023:10 och av AFS 2023:11, 15 kap. 4 §, där personlig skyddsutrustning bara får användas när tekniska eller organisatoriska åtgärder inte räcker.
Att ta bort bullret kan betyda att köpa färdigsågat virke i stället för att kapa på plats. Tekniska åtgärder är till exempel tystare utrustning, skärmar, inbyggnad av en kompressor eller ljudabsorbenter i tak och väggar. Allmänna råden nämner också underhåll, eftersom en sliten maskin ofta låter mer.
Organisatoriska åtgärder ändrar vem som utsätts och hur länge, till exempel genom att kapsågen turas om mellan flera personer eller att en bullrande maskin flyttas till ett eget rum. Halverad tid vid ett högt moment halverar dagsdosen och sänker den dagliga nivån med 3 dB. Hörselskydd kommer sist eftersom det förutsätter att skyddet sitter rätt i varje persons öra så länge bullret pågår. De allmänna råden godtar hörselskydd som åtgärd bland annat när tekniska eller organisatoriska åtgärder inte rimligen kan genomföras, under en begränsad övergångstid eller vid korta, sällan förekommande tillfällen.
Var kommer öronproppar in bland arbetsgivarens skyldigheter?
Öronproppar är en åtgärd bland flera, aldrig hela skyldigheten. De uppfyller kravet på hörselskydd i 2 kap. 13 §, och bara på riktigt när arbetsgivaren också har gjort bedömningen, minskat bullret enligt 10 §, sett till att skydden underhålls enligt AFS 2023:11 och utbildat de anställda i hur de används.
Enligt AFS 2023:11, 15 kap. 7 och 8 §§, ska arbetsgivaren innan hörselskydd väljs bedöma vilka egenskaper det behöver ha, också med hänsyn till risker som skyddet självt kan orsaka, och se till att det passar användaren. Allmänna råden påpekar att skydd ofta kräver individuell utprovning och att olika fabrikat och storlekar kan behöva provas. Enligt 2 kap. 13 § ska de anställda dessutom få möjlighet att medverka vid valet. Kan skyddet göra att varningssignaler eller faror i närheten inte hörs ska arbetsgivaren minska den olycksrisken.
Våra WorkPRO är passiva, återanvändbara öronproppar i hypoallergent silikon med två lameller. De är testade enligt EN 352-2 av PZT GmbH i Tyskland och har dämpningsvärdet SNR 24 dB (H 24, M 21, L 19). De är gula och har låg profil, så att hörselkåpor får plats över dem. Dämpningen ökar med frekvensen, så höga toner dämpas mest.
Där bullerbedömningen visar att hörselskydd behövs kan våra WorkPRO-öronproppar (SNR 24 dB, 349 kr) vara ett av flera alternativ, och de kan bäras under hörselkåpor när bedömningen kräver båda. Arbetsgivaren avgör alltid om dämpningen räcker för den aktuella nivån. De täcker bara hörselskyddssteget.
Att erbjuda ett val betyder oftast att jämföra skum, återanvändbara och bandade öronproppar för jobbet. En anställd som tycker att en typ sitter obekvämt tar helt enkelt ut den. Vår guide till hur mycket hörselskydd du behöver matchar SNR-värden mot uppmätta nivåer i stället för att alltid välja det högsta talet.
Hur kontrollerar arbetsgivaren att hörselskyddet fungerar i praktiken?
Det räcker inte att hörselskyddet finns. Enligt 2 kap. 13 § ska arbetsgivaren kontrollera att åtgärderna är effektiva, och enligt AFS 2023:11, 15 kap. 16 §, ska skydden underhållas, kontrolleras, repareras och förvaras så att skyddseffekten och den hygieniska standarden behålls. Ingen får använda ett skadat skydd eller ett som kan antas ha otillräcklig effekt.
I praktiken kan arbetsgivaren ställa fyra frågor om varje person i ett bullrigt område. Är skyddet helt och rent? Används det så länge bullret pågår? Sitter det rätt i örat? Passar det för den aktuella nivån och tillsammans med hjälm, glasögon eller andningsskydd? Det sista följer av AFS 2023:11, 15 kap. 10 §: när flera typer av skyddsutrustning bärs samtidigt ska de fortfarande vara effektiva i kombination.
Arbetsgivaren ska också se till att de anställda har instruktioner och utbildning (15 kap. 14 och 15 §§), med skriftlig information om när och hur skyddet används, hur det rengörs och kontrolleras, hur det förvaras och när det byts ut. Vår guide om hur du sätter i öronproppar och kontrollerar passformen kan fungera som underlag för en sådan genomgång.
En varningssignal hörs genom en passiv öronpropp för att den är stark, inte för att ett filter släpper igenom den. Därför ska arbetsgivaren enligt 2 kap. 5 § beakta att buller kan maskera varningssignaler, och enligt 13 § minska olycksrisken om hörselskyddet leder till att signaler inte hörs. Prova brandlarm och backvarnare med skydden på.
Vad ska en liten arbetsgivares bullerchecklista innehålla?
En liten arbetsgivares checklista ska täcka de sju stegen i ordning, från att uppskatta exponeringen mot 80 och 85 dB(A) till utbildning och uppföljning. Gå igenom den igen när verktyg, arbetsmoment eller personal ändras.
- Uppskatta varje persons dagliga exponering och notera moment som ger toppar nära 135 dB(C).
- Dokumentera bedömningen skriftligt, med vem som utsätts och vilka åtgärder som planeras.
- Skriv ner vad du gör för att ta bort eller sänka bullret, vem som ansvarar och när det ska vara klart.
- Ge hörselskydd utan kostnad från 80 dB(A) och låt de anställda vara med och välja bland flera typer.
- Sätt upp påbudsskylt vid de övre värdena, kräv att skydden används och erbjud hörselundersökning.
- Håll en genomgång om passform, förvaring, rengöring och skadade skydd, och anteckna vilka som var med.
- Kontrollera skydden regelbundet, pröva att varningssignaler hörs och följ upp arbetet minst en gång per år.
Särskilt känsliga arbetstagare kräver extra omsorg. Enligt 2 kap. 11 § ska arbetsgivaren anpassa åtgärderna för dem, och de allmänna råden nämner gravida och personer med hörselnedsättning. Dessutom ska arbetsgivaren enligt 2 kap. 9 § se till att de anställda kan meddela sig med varandra i bullrande verksamhet när det behövs av säkerhetsskäl.
Vad har du som anställd rätt till, och vad ska du göra?
Som anställd har du rätt till hörselskydd utan kostnad när bullret når 80 dB(A) och risken inte kan förebyggas på annat sätt, till skydd som ska användas från 85 dB(A), till utbildning och till hörselundersökning där reglerna kräver det. Du ska i gengäld följa instruktionerna och använda skydden.
Måste du höja rösten för att göra dig hörd på en armlängds avstånd är det ett skäl att fråga efter bullerbedömningen. Ta först upp det med din chef, sedan med skyddsombudet eller företagshälsovården, och vänd dig till Arbetsmiljöverket om inget händer. Visar en hörselundersökning att du har fått en hörselskada ska en läkare enligt 2 kap. 17 § bedöma om skadan sannolikt beror på bullret på arbetsplatsen, och arbetsgivaren ska bland annat revidera riskbedömningen och överväga andra arbetsuppgifter.
Samma regler gäller för scenarbete, bar och teknik, vilket vi går igenom i vår guide om öronproppar för konsertpersonal och roadies, och den juridiska sidan av nöjesbranschen finns i vår artikel om bullerregler för musiklokaler. Märker du dovhet eller öronsusningar efter ett arbetspass bör du prata med företagshälsovården eller vårdcentralen.
Vad händer om en arbetsgivare struntar i bullerreglerna?
Arbetsmiljöverket utövar tillsyn och får enligt arbetsmiljölagen, 7 kap. 7 §, besluta förelägganden eller förbud som behövs för att reglerna ska följas. Ett sådant beslut får förenas med vite. Spara därför bedömningen, handlingsplanen och utbildningsanteckningarna, så att du kan visa vad som är gjort.
Inget av stegen fungerar ensamt. Bedöm först, sänk bullret där det går och ge sedan hörselskydd, underhåll det och utbilda för det som återstår. Hörsel som har gått förlorad på grund av buller kommer inte tillbaka, och det är därför lagen sätter hörselskyddet sist i ledet och inte först.