⏱️ Beräknad lästid: 12 min
På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Nej. Det finns inget enskilt diagnostiskt test. Forskare och kliniker använder validerade frågeformulär, till exempel S-Five och Duke Misophonia Questionnaire, tillsammans med ett samtal med en yrkesperson.
Fem förekommer oftast: Amsterdam Misophonia Scale (A-MISO-S, 6 frågor), den reviderade versionen AMISOS-R (10 frågor), Duke Misophonia Questionnaire (86 frågor), S-Five (25 frågor) och MisoQuest (14 frågor).
En poäng beskriver, i forskningens termer, hur mycket vissa ljud påverkar någons tankar, känslor och vardag. Poängen beskriver belastning och ställer ingen diagnos.
Från en studie från 2023 med 772 vuxna i Storbritannien, genomförd av King’s College London och University of Oxford. Den använde S-Five-poäng som kontrollerades mot intervjuer med specialiserade kliniker (Vitoratou m.fl., PLOS ONE). Det är brittiska data.
Din vårdcentral eller en audionom. Vårdcentralen kan gå igenom möjligheten till remiss till hörselvården, en öronmottagning eller en psykolog.
S-Five har 25 påståenden som vart och ett skattas från 0 till 10 och som täcker fem dimensioner: inåtriktade bedömningar, utåtriktade bedömningar, känslan av emotionellt hot, utbrott och påverkan på vardagen. Den tillhörande checklistan S-Five-T registrerar reaktioner på 37 triggerljud.
Nej. Ett quizresultat beskriver hur mycket vissa ljud påverkar dig den dag du svarar, och ställer ingen diagnos. Bara vårdpersonal kan utesluta andra förklaringar, till exempel hyperakusi, tinnitus eller ångest.
Söker du efter ett frågeformulär om misofoni hittar du mest två saker: vetenskapliga artiklar som var och en beskriver en skala, och quizsidor som ger dig en siffra på fem minuter. Ingen av dem förklarar hur de publicerade skalorna förhåller sig till varandra, eller vad en poäng kan och inte kan säga. Det är det glappet den här sidan fyller.
På Bollsen tillverkar vi hörselskydd, och vi är inte kliniker. Vår huvudguide om öronproppar vid misofoni handlar om vardagsverktyg för valda stunder, medan den här sidan håller sig till själva forskningsinstrumenten. Vi har inget quiz här och vi tolkar inga poäng. Vi förklarar vad varje skala mäter, vem som har tagit fram den och var den används, och pekar sedan mot dem som kan titta på ett resultat tillsammans med dig.
Finns det ett officiellt test för misofoni?
Det finns inget enskilt officiellt test för misofoni: inget blodprov, hörseltest eller röntgen kan påvisa det, och inget frågeformulär är godkänt överallt som det avgörande verktyget. Det som finns är en uppsättning validerade frågeformulär som forskare och kliniker använder för att beskriva hur starkt vissa ljud påverkar en person.
Misofoni har ingen egen fristående kod i DSM-5 eller ICD-11. År 2022 enades en internationell grupp forskare och kliniker om en gemensam forskningsdefinition efter fyra omgångar av en Delphi-process, där bara påståenden med minst 80 % enighet behölls (Swedo m.fl., Frontiers in Neuroscience, 2022). Frågeformulären ger den definitionen något mätbart att arbeta med.
Music SoundPRO
Watersafe+
Life+Life+Music SoundPROWatersafe+Life+Vad mäter frågeformulär om misofoni egentligen?
De flesta skalor för misofoni mäter samma stora område: vilka ljud som sätter igång en reaktion, hur stark den känslomässiga och kroppsliga reaktionen är, hur personen tänker om ljudet och om den som gör det, hur personen hanterar det och hur mycket det kommer i vägen för arbete, studier och relationer. De skiljer sig i längd, i vem som fyller i dem och i vad de byggdes för.
Vissa är korta skalor för svårighetsgrad som går att fylla i på några minuter. Andra är långa forskningsinstrument med separata delskalor för triggerljud, känslor, kroppsreaktioner och hantering. Några byggdes främst för att se om reaktioner av misofonityp alls förekommer, inte hur svåra de är.
Flera av dem frågar efter specifika ljud. Tuggande, andning, snörvling, harklingar, tangentbordsknaster och pennklick återkommer gång på gång i deras triggerlistor, och vår guide om vanliga triggerljud vid misofoni går igenom de ljuden närmare.
Vilka validerade skalor för misofoni finns?
Fem frågeformulär om misofoni förekommer oftast i publicerad forskning: A-MISO-S, AMISOS-R, Duke Misophonia Questionnaire (DMQ), S-Five och MisoQuest. Tabellen visar vad var och en mäter, hur många frågor den har och vem som använder den, med en länk till originalartikeln.
| Skala | Vad den mäter | Frågor | Vem som använder den | Källa |
|---|---|---|---|---|
| A-MISO-S (Amsterdam Misophonia Scale) | Svårighetsgrad: hur mycket tid reaktionen tar, påverkan på det sociala livet, ilska, motstånd, kontroll och undvikande. Anpassad från Yale-Brown Obsessive-Compulsive Scale (Y-BOCS) | 6 | Amsterdam UMC; ställdes först under en psykiatrisk intervju, används nu i forskning | Schröder m.fl., PLOS ONE, 2013 |
| AMISOS-R (Amsterdam Misophonia Scale, Revised) | En reviderad version av Amsterdamskalan för självskattning, där varje fråga skattas från 0 till 4 | 10 | Amsterdam UMC; senare befolkningsundersökningar | Jager m.fl., PLOS ONE, 2020 |
| Duke Misophonia Questionnaire (DMQ) | Nio delskalor: hur ofta triggers förekommer, känslomässiga, kroppsliga och tankemässiga reaktioner, hantering före, under och efter, funktionsnedsättning och föreställningar | 86 | Duke University (USA); forskning | Rosenthal m.fl., Frontiers in Psychology, 2021 |
| S-Five (Selective Sound Sensitivity Syndrome Scale) | Fem dimensioner: inåtriktade bedömningar, utåtriktade bedömningar, känsla av emotionellt hot, utbrott och påverkan, där varje påstående skattas från 0 till 10. En tillhörande checklista, S-Five-T, listar 37 triggerljud | 25 | King’s College London; kliniker i Oxford; den brittiska prevalensstudien | Vitoratou m.fl., Psych, 2021; brittiska studien, PLOS ONE, 2023 |
| MisoQuest | Om reaktioner av misofonityp förekommer, byggd på Amsterdamkriterierna från 2013; en enda faktor, besvarad på en femgradig skala från instämmer till instämmer inte | 14 | Warszawas universitet (Polen); forskning | Siepsiak m.fl., IJERPH, 2020 |
A-MISO-S kom ur den första artikeln som föreslog diagnoskriterier, baserad på 42 patienter i Amsterdam (Schröder m.fl., 2013). Duke-gruppen tog fram DMQ med 424 vuxna, och författarna bakom MisoQuest testade sina 14 frågor på 705 personer i Polen. Varje skala speglar det urval den byggdes på, vilket är en av anledningarna till att forskare fortsätter ta fram nya.
Amsterdamgruppen använde också den reviderade AMISOS-R i ett klinikurval på 575 personer, där de noterade vilka andra tillstånd som förekom vid sidan av misofoni (Jager m.fl., 2020). Vår sida om misofoni, ADHD och autism hos vuxna tar upp det sambandet för sig.
Vad är S-Five, och var kommer den brittiska siffran 18,4 % ifrån?
S-Five är ett frågeformulär med 25 påståenden, utvecklat vid King’s College London, där varje påstående skattas från 0 till 10 över fem dimensioner av ljudintolerans. Den första valideringsartikeln publicerades i tidskriften Psych 2021 och byggde på svaren från en stor grupp människor som kände igen sig i tillståndet (Vitoratou, Uglik-Marucha, Hayes och Gregory, 2021).
Två av dimensionerna rör bedömningar, alltså hur en person tolkar situationen. Inåtriktade bedömningar vänder skulden inåt, mot den egna reaktionen, medan utåtriktade bedömningar riktar den mot den som låter. De övriga handlar om en känsla av emotionellt hot, utbrott och påverkan på vardagen. Triggerchecklistan S-Five-T hör ihop med formuläret och registrerar vilka av 37 ljud som ger en reaktion.
År 2023 använde samma forskargrupp, tillsammans med University of Oxford, S-Five på 772 vuxna som valts ut för att representera Storbritanniens befolkning. S-Five-poängen kontrollerades mot intervjuer med specialiserade kliniker, och 18,4 % av urvalet nådde den nivå där misofoni belastar vardagen avsevärt (Vitoratou m.fl., PLOS ONE, 2023). Det är brittiska data, inte svenska. Den validerade metoden är anledningen till att siffran väger tungt: den kommer inte från en nätomröstning.
Varför är ett quizresultat på nätet ingen diagnos?
Ett resultat på nätet är ingen diagnos, eftersom ett frågeformulär bara beskriver vad en person uppger en viss dag, utan att någon kontrollerar vad mer som kan förklara reaktionen. Poängen beskriver belastning och ställer ingen diagnos. I den brittiska studien ovan paras poängen med klinikerintervjuer av just den anledningen.
Starka reaktioner på ljud kan överlappa med hyperakusi, tinnitus, ångest och andra tillstånd, och att skilja dem åt kräver en yrkesperson som kan ställa följdfrågor. Många quizsidor förkortar, anpassar eller formulerar om de ursprungliga frågorna, så deras siffror behöver inte stämma med de publicerade versionerna alls. Därför anger den här sidan antal frågor och dimensioner men inga gränsvärden för poäng.
Har du redan fyllt i ett frågeformulär någonstans kan svaren ändå vara till nytta. Använd dem som anteckningar att ta med till ett besök: vilka ljud, vilka situationer och hur ofta vardagen påverkas.
Vem kan du prata med om ett resultat från ett frågeformulär i Sverige?
Det vanliga första steget i Sverige är din vårdcentral, som kan lyssna på det du har märkt och diskutera en remiss till hörselvården, en öronmottagning eller en psykolog. En audionom kan också undersöka hörseln och titta på relaterad ljudkänslighet. Hörselskadades Riksförbund (HRF) beskriver misofoni som en form av ljudöverkänslighet, och har en egen sida om ljudöverkänslighet. Vill du hitta en vårdcentral nära dig kan du söka på 1177.
Vår guide om hur misofoni ses i Sverige och var du hittar stöd går igenom den vägen steg för steg. Ta gärna med dina anteckningar från ett frågeformulär, men låt vårdpersonalen avgöra vad de betyder.
Var passar vardagsverktyg som öronproppar in?
Frågeformulär beskriver ett mönster. De talar inte om vad man ska göra vid ett bullrigt middagsbord. Vissa vuxna använder enkla vardagsverktyg under valda stunder, till exempel en passiv öronpropp som gör ett rum svagare, inte tyst, och tar ut den efteråt.
En öronpropp ändrar hur högt ett rum låter, inte hur en person reagerar på ett ljud, och HRF avråder från att använda hörselskydd i onödan eller hela dagen, eftersom örat då kan bli känsligare för ljud. Vill du läsa mer om det går våra guider om hur du väljer öronproppar vid misofoni och om när du bär öronproppar och när du tar ut dem igenom det, och det är värt att nämna för din vårdcentral eller audionom också.
