⏱️ Beräknad lästid: 14 min
På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Nej. Misofoni har ingen egen diagnos i DSM-5 eller ICD-11, och Netdoktor skriver att det saknas formella diagnoskriterier. Ändå beskrivs tillståndet av svenska vårdkällor, och en internationell expertpanel enades 2022 om en gemensam definition.
I ett brittiskt urval med 772 vuxna nådde 18,4 % gränsen för betydande misofonirelaterade svårigheter (Vitoratou m.fl., PLOS ONE 2023). Det är brittiska siffror, och bara 13,6 % hade hört ordet.
Hos din vårdcentral, som kan remittera vidare till en öron-, näs- och halsmottagning, en audionom eller en psykolog beroende på vad du beskriver och vad din region erbjuder.
På 1177.se kan du söka vårdcentraler och mottagningar i din region. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Som ett vardagsverktyg för korta, valda stunder, inte som en del av vårdvägen. Frågor om öronproppar vid misofoni har egna guider här på sidan.
Det beskrivs av svenska vårdkällor som Netdoktor och av Hörselskadades Riksförbund, men det är ingen egen diagnos med fastställda kriterier. Vården utgår därför från hur ljuden påverkar din vardag.
Det finns inga svenska siffror som vi kan hänvisa till. Den bästa siffran vi har kommer från Storbritannien: 18,4 % av 772 vuxna nådde gränsen för betydande svårigheter (Vitoratou m.fl., PLOS ONE 2023).
Börja med vårdcentralen. Beskriv vilka ljud som stör dig, hur starkt du reagerar och vad det hindrar dig från att göra, så kan de bedöma om du bör remitteras vidare till en öron-, näs- och halsmottagning, en audionom eller en psykolog.
Hörselskadades Riksförbund (HRF) beskriver misofoni på sin sida om ljudöverkänslighet, som en typ av ljudöverkänslighet utan smärta. Netdoktor och Karolinska Institutet har också lättlästa förklaringar.
Är misofoni erkänd i Sverige? I svensk vård och forskning beskrivs det, men det har ingen egen diagnos i de två diagnosmanualer som läkare utgår från, och det är därför många är osäkra på var de ska vända sig. Misofoni innebär en stark känslomässig reaktion, som ilska eller avsky, på vissa vardagsljud. De vanligaste triggerljuden vid misofoni är ljud från ätande, näsa och hals samt upprepat knackande eller klickande.
Vi på Bollsen är ett varumärke för hörselskydd som över 1 000 000 människor litar på, och vår separata guide om öronproppar vid misofoni handlar om verktyg för valda, bullriga stunder i vardagen. Den här sidan gör något annat. Den beskriver ingen behandling och rekommenderar ingen; den går igenom vad som gäller för misofoni i svensk sjukvård och var du kan få stöd.
En vanlig första fråga är ”finns det hjälp att få för misofoni?”, och det vanliga första svaret är ”har du pratat med vårdcentralen?”. Det är ett bra svar, för vårdcentralen är också där vägen nedan börjar.
Är misofoni erkänd som tillstånd i Sverige?
Misofoni beskrivs av svenska vårdkällor, men det har ingen egen diagnos eller fastställda diagnoskriterier. Netdoktor, granskat av en specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet, förklarar att tillståndet innebär minskad tolerans för specifika ljud och att det i dagsläget inte finns några formella diagnoskriterier eller något test som ger ett svar. Båda sakerna stämmer samtidigt.
Det finns heller ingen egen kod för misofoni i DSM-5 eller ICD-11, de två manualer som används för att klassificera hälsotillstånd. Hörselskadades Riksförbund (HRF) beskriver på sin sida om ljudöverkänslighet misofoni som en typ av ljudöverkänslighet, men utan smärta. År 2022 enades en internationell expertpanel om en gemensam definition av misofoni genom en Delphi-studie (Swedo m.fl., Frontiers in Neuroscience), så forskare och kliniker har numera en gemensam beskrivning att utgå från.
Varför finns ingen diagnoskod?
En ny diagnos kommer in i en manual först efter en lång granskning av forskningen, och forskningen om misofoni är relativt ung. Att koden saknas betyder inte att vården avvisar människor. Vården tittar på hur ljuden påverkar vardagen, och de formulär som används i forskningen mäter just det.
Music SoundPRO
Watersafe+
Life+Life+Music SoundPROWatersafe+Life+Hur vanligt är misofoni?
Siffran här kommer från Storbritannien och säger inte hur det ser ut i Sverige. Den bästa jämförbara uppskattningen kommer från en studie från 2023 av forskare vid King’s College London och University of Oxford. Där nådde 18,4 % av ett brittiskt, representativt urval med 772 vuxna (142 personer) gränsen för betydande misofonirelaterade svårigheter enligt formuläret S-Five.
Studien av Vitoratou och kollegor publicerades i PLOS ONE i mars 2023 (18(3): e0282777). Den fann ingen betydande skillnad i förekomst mellan kvinnor och män.
Kännedomen var betydligt lägre. Bara 13,6 % i samma urval hade hört ordet misofoni (Vitoratou m.fl., 2023), så en läkare, lärare eller chef kan möta begreppet för första gången när du tar upp det. En kort skriftlig beskrivning av vad som händer, och när, gör det första samtalet enklare.
Vem pratar du med först i svensk sjukvård?
För de flesta i Sverige är första kontakten med vården vårdcentralen. Där kan du berätta hur ljuden påverkar vardagen, få hörseln kontrollerad om det behövs och, när det passar, remitteras vidare till en hörselspecialist eller en psykolog. På 1177.se hittar du vård nära dig, och du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Föräldrar till barn och tonåringar hittar mer i vår guide om misofoni hos tonåringar.
Även NetdoktorPro beskriver att en remiss till öron-, näs- och halsläkare och audionom kan vara relevant när tillståndet påverkar personens vardag och funktion. Det är samma väg som vi beskriver här.
Skriv ner inför besöket vilka ljud som stör dig (till exempel tuggande, snörvlande eller tangentbordsknatter), var det händer, hur starkt du reagerar och vad det hindrar dig från att göra. Ta med anteckningen. Eftersom tillståndet är relativt okänt kan det vara svårt att göra sig förstådd, och då gör en tydlig beskrivning mycket av jobbet.
Vart kan vårdcentralen remittera dig?
Vårdcentralen kan remittera dig till en audionom eller en öron-, näs- och halsmottagning (ÖNH) för att undersöka hörsel och ljudtolerans, eller till en psykolog för att titta på den känslomässiga sidan av reaktionen. Vilken väg du erbjuds beror på vad du berättar och på vad din region kan erbjuda.
Ett besök hos audionom börjar ofta med att skilja misofoni från andra former av ljudkänslighet, eftersom en reaktion på ett särskilt ljud skiljer sig från att uppleva allt ljud som för starkt. Vår guide om misofoni, hyperakusi och ljudkänslighet går igenom skillnaderna i detalj. För bredare ljudkänslighet har vi en sida om öronproppar vid ljudkänslighet som ett bekvämlighetsval för bullriga platser, skilt från varje utredning eller remiss.
Sjukvården är regionalt organiserad, så det som finns i Norrbotten kan se annorlunda ut än i Skåne, och väntetiderna varierar.
| Väg | Vem du träffar | Vad de gör | Hur du kommer dit |
|---|---|---|---|
| Vårdcentral | Din vårdcentral | Lyssnar på hur ljuden påverkar dig, bedömer hörselfrågor och avgör om du ska remitteras | Boka tid via 1177.se eller telefon |
| Audionom eller ÖNH | Hörselvård och öron-, näs- och halsmottagning | Hörselundersökning och kontroll av ljudtolerans | Oftast remiss från vårdcentralen |
| Psykolog | Psykolog i regionen eller privat mottagning | Bedömning av den känslomässiga reaktionen och hur den påverkar vardagen | Via vårdcentralen, eller direkt hos en privat mottagning |
| 1177 | Sjukvårdsrådgivning | Råd och hjälp att hitta rätt vårdnivå | Ring 1177 eller sök på 1177.se |
| HRF | Hörselskadades Riksförbund | Information om ljudöverkänslighet, inklusive misofoni | På nätet |
Vad händer vid ett första besök?
Ett första besök om misofoni handlar oftast om din bakgrund: vilka ljud som utlöser en reaktion, när det började, hur starka känslorna är, hur ofta det händer och vad det kommer i vägen för hemma, på jobbet eller i skolan.
Ibland används också standardiserade formulär, som S-Five i den brittiska studien, för att beskriva svårighetsgrad och påverkan på ett enhetligt sätt. De tolkas som en del av en bedömning med en yrkesperson och är inget hemmatest. Vi beskriver vad varje skala mäter i vår guide om formulär för misofoni.
En del vuxna har också adhd eller autism vid sidan av misofoni, och en läkare kan fråga om det. Hur de kan överlappa tar vi upp i vår guide om misofoni, adhd och autism hos vuxna.
Vilka organisationer och källor kan du vända dig till?
Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en svensk patientorganisation som på sin sida om ljudöverkänslighet beskriver misofoni som en typ av ljudöverkänslighet, men utan smärta. Netdoktor förklarar tillståndet på klarspråk och nämner att kognitiv beteendeterapi (KBT) är den psykologiska metod som oftast tas upp. Vilken hjälp som passar dig avgör vården.
Karolinska Institutet har också en kort förklaring i sina svar på frågor om hörsel, där misofoni beskrivs som en särskild form av hyperakusi, där man är överkänslig mot vissa vardagsljud. Börja med vårdcentralen och använd källorna ovan som bakgrund.
Om du är förälder, partner eller kollega till någon som reagerar starkt på ljud är det ofta lättare att börja med att läsa om tillståndet utan skuld hos någon av parterna. Då blir samtalet hemma mindre laddat.
Räknas misofoni som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen?
I diskrimineringslagen (2008:567) avgörs en funktionsnedsättning av effekten och inte av ett diagnosnamn: det handlar om varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som beror på en skada eller sjukdom.
Misofoni är alltså varken automatiskt omfattad eller automatiskt utesluten. Om det räknas beror på hur det påverkar just dig, och att be en arbetsgivare, skola eller utbildning om anpassningar, till exempel en tystare plats eller en kort paus från ett måltidsljud, är en förfrågan och ingen garanti.
Lagen gäller i Sverige. Amerikanska riktlinjer om misofoni och funktionsnedsättning gäller inte här.
Vilka vardagsverktyg kan du använda medan du väntar?
Medan du väntar på ett besök eller en remiss kan enkla vardagsverktyg göra dagen lättare att planera: välja en tystare plats, spela bakgrundsljud från en fläkt eller radio, komma överens med familjen om gemensamma måltider och använda öronproppar under korta, valda stunder.
Om du funderar på öronproppar beskriver vår guide om hur du väljer öronproppar vid misofoni passform, komfort och dämpningsnivå, och när du bär dem och när du tar ut dem handlar om tidpunkten. En passiv öronpropp gör ett rum tystare, inte tyst, så en röst eller ett larm i närheten hörs fortfarande.
Använd öronproppar för korta, valda stunder och ta ut dem efteråt. Vid ljudöverkänslighet rekommenderas inte öronproppar på hela tiden, eftersom det kan göra dig känsligare för ljud, och Praktisk Medicin nämner att selektivt hörselskydd kan prövas vid påtagliga besvär i bullrig miljö. Sluta använda dem om de ger smärta eller klåda.
Kvällar hemma och delade sovrum väcker egna frågor, som vi tar upp i vår guide om misofoni och sömn, bland annat hur en partners andning kan ingå i en lugnare kvällsrutin.
Misofoni har ingen egen kod, men det beskrivs av svenska vårdkällor och är känt i forskningen, så du behöver ingen etikett för att be om hjälp. Om ljud påverkar ditt arbete, dina relationer eller din vila: boka tid på vårdcentralen, ta med dina anteckningar och fråga vilken väg som passar i din region.
Om ljud börjar kännas smärtsamma eller om du märker någon förändring i hörseln, kontakta vårdcentralen snart.
