⏱️ Beräknad lästid: 14 min
På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Inte nödvändigtvis. Studier ser misofoni oftare hos vuxna med adhd och hos autistiska vuxna, men det är en egen upplevelse och inget tecken på någotdera.
I en representativ brittisk studie uppgav 18,4 % av vuxna misofoniproblem som orsakade betydande svårigheter (Vitoratou m.fl., PLOS ONE 2023, n = 772). Det är brittiska siffror.
Misofoni handlar om specifika ljud, till exempel tuggande, vid vilken ljudstyrka som helst. Sensorisk överbelastning byggs upp av den samlade mängden ljud, ljus, beröring och trängsel över tid, och lättar oftast med en tystare plats eller en paus.
Det rekommenderas inte. Vid ljudöverkänslighet kan öronproppar på hela tiden göra dig känsligare för ljud. Använd dem för en vald stund, till exempel en måltid eller en pendlingsresa, och ta ut dem efteråt.
Hos vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning. Vårdcentralen kan remittera vidare till utredning och, när vardagsljud är huvudfrågan, till en audionom. På 1177.se hittar du vård nära dig.
Forskningen visar ett samband, inte en orsak. En studie från 2026 med 492 vuxna fann att misofoniliknande reaktioner var tydligt vanligare hos vuxna med adhd än i en jämförelsegrupp (Dwyer m.fl.), men en brittisk födelsekohortstudie fann inget sådant samband. Vårdcentralen är rätt plats att börja på om du vill utreda adhd.
Nej. Misofoni är en egen upplevelse som rapporteras tillsammans med autism oftare än väntat. I en studie från 2026 med 1 050 autistiska vuxna förutsade autistiska drag högre misofonipoäng, där känslighet i hörsel och syn band ihop de två (Smit m.fl.).
En bekväm, återanvändbar öronpropp som du sätter in för en vald stund och tar ut efteråt, till exempel en passiv silikonpropp med ungefär SNR 24 dB. Den gör ljud svagare, inte tysta. Vår guide om hur du väljer öronproppar vid misofoni går igenom passform, material och dämpning.
Sökningar på misofoni adhd och misofoni och autism börjar ofta med samma fråga. Varför verkar ljudet av någon som äter slå hårdare hos så många vuxna med adhd eller autism? Forskningen finner dem tillsammans oftare än slumpen skulle förklara. Ingen har visat att det ena orsakar det andra.
Vi på Bollsen gör återanvändbara hörselskydd i silikon som över 1 000 000 människor litar på, tysktestade och oberoende certifierade till 24 dB. Vår sida om öronproppar vid misofoni handlar om produkterna. Här håller vi oss till forskningen om vuxna.
Som bakgrund fann en brittisk studie av Vitoratou och kollegor (PLOS ONE, 2023) att 18,4 % av ett representativt urval med 772 vuxna uppgav misofoniproblem som orsakade betydande svårigheter. Det är brittiska siffror, och de gäller med eller utan adhd eller autism.
Hänger misofoni ihop med adhd hos vuxna?
Studier av vuxna visar ett samband mellan misofoniliknande reaktioner och adhd, inte en orsak: adhd skapar inte misofoni, och misofoni är inget symtom på adhd, men starka reaktioner på vardagsljud förekommer oftare hos vuxna med adhd än i jämförelsegrupper.
Det tydligaste färska underlaget kommer från Dwyer och kollegor (Journal of Attention Disorders, 2026). De jämförde 492 vuxna: 122 med enbart adhd, 130 med enbart autism, 141 med båda och 99 med ingen av dem. Hörselöverkänslighet, som omfattar misofoniliknande reaktioner, var tydligt högre i grupperna med adhd och autism än i jämförelsegruppen, och skillnaden mellan adhd och autism var liten.
Kliniska data pekar åt samma håll, men svagare. Bland 575 vuxna med bekräftad misofoni vid Amsterdam UMC (Jager m.fl., PLOS ONE 2020) fanns adhd bland de samtidiga diagnoserna, men hos en minoritet, långt efter tvångsmässiga personlighetsdrag och nedstämdhet.
Och bilden är inte entydig. En brittisk födelsekohortstudie (Rinaldi och Simner, 2025) fann att personer som utvecklade misofoni hade haft mer ångest och nedstämdhet som barn, men inte mer adhd. Olika urval ger olika svar, så ”hänger ihop med” är så långt som underlaget räcker.
Music SoundPRO
Watersafe+
Life+Life+Music SoundPROWatersafe+Life+Är misofoni en del av autism, eller något separat?
Misofoni är en upplevelse för sig och ingen del av autism, men de två rapporteras tillsammans oftare än väntat, och autistiska drag som sensorisk känslighet hänger i studier av vuxna ihop med starkare reaktioner på triggerljud.
Den största studien av vuxna hittills, av Smit och kollegor (Journal of Autism and Developmental Disorders, 2026), undersökte 1 050 autistiska vuxna med Amsterdam Misophonia Scale-Revised (AMISOS-R) och det 28 punkter långa Autism Spectrum Quotient. Måttliga till extrema misofonisymtom var vanligare än i befolkningen i allmänhet, och autistiska drag förutsade misofonipoäng även efter att andra faktorer räknats bort. Kvinnor och personer med fler än en diagnos fick högre poäng.
Smits grupp fann också att känslighet i hörsel och syn låg mellan de två. En studie från Sussex (Rinaldi m.fl., 2023) kom från andra hållet. Dess 379 vuxna med misofoni hade fler autistiska drag än kontrollgruppen, till exempel uppmärksamhet på detaljer och svårigheter att växla uppmärksamhet.
Misofoni har i dag ingen egen diagnoskod i DSM-5 eller ICD-11. Forskare beskriver det som ett eget reaktionsmönster som kan finnas vid sidan av autism, adhd, båda eller ingetdera.
Varför kan triggerljud vara vanligare vid adhd och autism?
Den ledande tanken är gemensam sensorisk känslighet och skillnader i uppmärksamhet: om hjärnan ger inkommande ljud större tyngd och har svårare att växla bort från det blir ett upprepat ljud som tuggande eller pennklickande svårare att sortera bort.
Dwyers studie band hörselöverkänslighet till hyperfokus, ouppmärksamhet och hypervaksamhet, och överkänsligheten hängde i sin tur ihop med ångest. Det stämmer med vad många vuxna beskriver. Ett ljud som någon annan knappt märker blir det enda som finns i rummet.
Det är dock korrelationer i enkäter. Många vuxna med adhd eller autism har inga problem alls med tugg- eller andningsljud.
Hur skiljer sig misofoni från sensorisk överbelastning?
Misofoni utlöses av specifika ljud, ofta svaga ljud på cirka 40–65 dB på 1 m, och reaktionen är stark oavsett ljudstyrka, medan sensorisk överbelastning byggs upp av den samlade belastningen över flera sinnen (buller, ljus, folksamlingar, beröring) och växer med tiden och mängden intryck.
Du kan ha båda, ibland samma dag. Det som hjälper är olika för var och en.
| Misofoni | Sensorisk överbelastning | |
|---|---|---|
| Vad som utlöser det | Specifika triggerljud: tuggande, andning, snörvlande, harklingar, pennklickande, tangentbordsknatter. Se vanliga triggerljud vid misofoni och vad öronproppar gör med dem. | Den samlade belastningen över flera sinnen: bakgrundsbuller, starkt eller flimrande ljus, folksamlingar, beröring och lukter som byggs upp tillsammans |
| Vid vilken ljudstyrka | Vid vilken som helst; många triggerljud ligger kring 40–65 dB på 1 m, svagare än normalt tal | Ökar med den totala ljudstyrkan och hur länge intrycken pågår, inte med ett särskilt ljud |
| Vad som hjälper i stunden | Avstånd till ljudkällan, ett maskerande ljud eller öronproppar för en vald stund, till exempel en gemensam måltid, och sedan ut igen | Att minska den totala belastningen: en tystare plats, en paus, dämpat ljus, färre människor, planerad återhämtning |
| Var du läser mer | Vår sida om öronproppar vid misofoni och guiderna om triggerljud och tidpunkt | Våra artiklar om ljudkänslighet och sidan om ljudkänslighet |
Om överbelastning låter som den större delen av din dag beskriver vår sida om öronproppar vid ljudkänslighet den bredare bilden, inklusive var öronproppar passar och var de inte gör det. För var gränsen går mellan misofoni, hyperakusi och allmän ljudkänslighet, se misofoni, hyperakusi eller ljudkänslighet.
Vad hjälper i stunden: triggerljud eller total belastning?
Vid sensorisk överbelastning kommer miljön först (ett tystare rum, en kort paus, mindre ljus, färre krav), medan öronproppar passar bäst vid misofoni som ett situationsverktyg för en vald triggerstund, som du bär under stunden och sedan tar ut.
Öronproppar är ett dåligt förstaval vid överbelastning som varar hela dagen. Belastningen kommer från flera sinnen på en gång, och att stänga ute ett av dem i timmar ger egna problem. Praktisk Medicin beskriver att öronproppar på hela tiden vid ljudöverkänslighet inte rekommenderas, eftersom det kan göra dig känsligare för ljud, medan selektivt hörselskydd kan prövas vid påtagliga besvär i bullrig miljö.
En vald triggerstund är något annat. En gemensam måltid, en pendlingsresa eller ett fokuspass på 45–90 minuter bredvid en kollega som äter vid skrivbordet har tydlig start och slut. För ett ljud som stör på natten, till exempel en partners andning i sängen, tittar vår artikel om misofoni och sömn på sovrummet. Tidpunkten har också en egen artikel, om när du bär öronproppar och när du tar ut dem.
Vår Life+ passiva återanvändbara silikonöronpropp med SNR 24 dB (349 kr) är den vi föreslår för de här stunderna. Den är en passiv öronpropp klassad SNR 24 dB (H 24 / M 21 / L 19), och dämpningen ökar med frekvensen. Den gör ljud svagare, inte tysta: ett samtal på 60 dB hamnar på cirka 36–40 dB, och ett tuggljud på 45 dB på ungefär 21–23 dB. En röst hörs fortfarande helt enkelt för att den var starkare från början.
Life+ är gjord av hypoallergent silikon med en konisk design med två lameller som sitter plant i örat, och varje par håller upp till 100 användningar. Om standardstorlekarna aldrig känns rätt finns Life+ med AI-anpassning, där AR KI Tech öronmätning från två foton gör att samma öronpropp kommer i din storlek. Sluta använda dem om du känner smärta eller klåda. Och om du märker att du når efter dem hela dagen är det ett bra tillfälle att prata med vårdcentralen.
Hur får vuxna i Sverige en utredning av adhd eller autism?
I Sverige börjar vuxna oftast hos vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning, som kan remittera vidare till utredning av adhd eller autism (ofta kallat neuropsykiatrisk utredning) och, när vardagsljud är huvudfrågan, till en audionom.
Enligt 1177 om adhd kan du som är 18 år eller äldre kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning, och 1177 om autism beskriver en liknande väg för vuxna. Vilka mottagningar som tar emot dig och hur långa väntetiderna är varierar mellan regionerna. På 1177.se hittar du vård nära dig, och du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Anteckningar om vilka ljud som stör dig, var och hur länge kan hjälpa vid det första besöket.
Misofoni har få egna vårdinsatser i Sverige. Hur vården ser på det, och var du kan få stöd, går vi igenom i var du får stöd för misofoni i svensk vård.
Hur är det med barn och tonåringar?
Vi har hållit den här artikeln till vuxna, eftersom studierna ovan använde vuxenurval och resultat för barn inte alltid går att överföra. För yngre barn tittar våra barnartiklar om öronproppar för autistiska barn och öronproppar för barn med sensorisk känslighet på skola, evenemang och storlekar.
För högstadie- och gymnasieåldern tar vår text om misofoni och tonåringar upp åren när misofoni ofta först märks.
Var ska du börja?
Lägg märke till vilken sorts dag du har. Om ett ljud vid middagsbordet är problemet är det en triggerstund, och en kort, vald stund med öronproppar i kan göra måltiden lättare. Om allt känns för mycket framåt eftermiddagen, titta på rummet, ljuset och dina pauser innan något hamnar i öronen.
Om adhd eller autism kan vara en del av bilden är ett besök på vårdcentralen första steget. Life+ har vår 40 dagars pengarna-tillbaka-garanti, så du kan prova den vid en måltid eller på pendlingen och se om svagare räcker.
