⏱️ Beräknad lästid: 15 min
På den här sidan: Översikt
Det viktigaste
Misofoni är en stark reaktion på specifika ljud, till exempel smaskande eller snörvling, oavsett ljudstyrka. Hyperakusi innebär att vardagsljud i allmänhet upplevs som mycket högre än de är, och de kan till och med göra ont.
Nej. Forskare och Hörselskadades Riksförbund (HRF) beskriver dem som olika former av ljudkänslighet. De förekommer ofta tillsammans, och samma person kan ha båda.
Ljudfobi (fonofobi) är rädsla eller oro för vissa ljud, ofta redan innan de hörs. Allmän ljudkänslighet är en bred egenskap: att känna sig trött eller överväldigad av bullriga och livliga miljöer, oavsett exakt ljudstyrka. Ingen av dem är detsamma som misofoni.
Under en kort, vald stund gör en öronpropp bara ljud svagare så länge den sitter i. HRF varnar dock för att överanvända hörselskydd vid ljudöverkänslighet, eftersom örat då kan bli känsligare för ljud.
Det kan bara en läkare eller annan vårdpersonal avgöra. Börja på din vårdcentral, som kan remittera dig vidare till hörselvården, en öronmottagning eller en psykolog för en riktig bedömning.
Nej. Misofoni är en reaktion på specifika ljud, ofta från andra människor, vid vilken ljudstyrka som helst. Allmän ljudkänslighet är en bredare benägenhet att uppleva bullriga miljöer som övermäktiga. Vissa upplever båda, och vårdcentralen kan hjälpa till att reda ut vilket som stämmer.
Ja. Forskningen visar att de går att skilja åt men ofta förekommer tillsammans, och misofoni kan också finnas vid sidan av tinnitus, något vi tar upp i misofoni och tinnitus. En audionom eller psykolog, som du når via vårdcentralen, kan hjälpa till att skilja dem åt.
HRF råder till att inte använda hörselskydd i onödan eller ”utifall att”, eftersom örat då kan bli känsligare för ljud. Kortvarig användning i riktigt bullriga situationer kan vara rimlig. Prata med din vårdcentral eller en audionom innan du använder öronproppar regelbundet.
Misofoni, hyperakusi och ljudkänslighet: tre ord som ofta blandas ihop, plus ett fjärde, ljudfobi, som få har hört talas om. De beskriver olika upplevelser. Misofoni handlar om vilket ljud det är, hyperakusi om hur högt vanliga ljud upplevs, och ljudfobi ligger närmare rädsla, ofta innan ljudet ens har kommit.
Att välja rätt ord spelar roll, eftersom verktygen skiljer sig åt. En öronpropp kan vara ett förnuftigt alternativ under en kort stund i ett fall, och något som HRF uttryckligen avråder från att överanvända i ett annat.
På Bollsen tillverkar vi återanvändbara öronproppar i silikon som över 1 000 000 människor har valt, och vi får ofta frågan ”är det misofoni eller hyperakusi?”. Den här guiden är kartan. Om du redan vet att det är vissa särskilda ljud som är problemet, går vår huvudsida om öronproppar vid misofoni igenom vilka öronproppar som passar för korta, valda stunder och hur du använder dem väl.
Vad är skillnaden mellan misofoni, hyperakusi och ljudkänslighet?
Misofoni är en stark känslomässig reaktion på specifika ljud oavsett ljudstyrka, hyperakusi innebär att vanliga ljud upplevs som för höga eller smärtsamma, ljudfobi är rädsla eller oro för vissa ljud, och allmän ljudkänslighet är en bred benägenhet att uppleva bullriga miljöer som överväldigande.
En genomgång i American Journal of Audiology 2022 (Henry och kollegor) samlade alla fyra under ett gemensamt paraply, tillstånd med nedsatt ljudtolerans, och det är den ramen vi använder här. På svenska används ordet ljudöverkänslighet ofta om just hyperakusi. HRF beskriver misofoni som en typ av ljudöverkänslighet, men utan smärta, och nämner ljudfobi som en egen form.
Ett enkelt sätt att sortera är att fråga vad som sätter igång reaktionen. Är det ett särskilt ljud, till exempel att någon tuggar, ligger misofoni närmast. Är det ljudstyrkan i allmänhet, hyperakusi. Är det väntan på ett ljud, ljudfobi. Inget av detta är en diagnos, och bara vårdpersonal kan bekräfta en.
Music SoundPRO
Watersafe+
Life+Life+Music SoundPROWatersafe+Life+Vad utlöser misofoni, och spelar ljudstyrkan någon roll?
Misofoni utlöses av ljudets mönster eller betydelse snarare än dess styrka, så en trigger kan vara svag eller helt vanlig i volym. En expertöverenskommelse från 2022 definierade misofoni som nedsatt tolerans för specifika ljud eller för stimuli som hör ihop med dessa ljud (Swedo m.fl., Frontiers in Neuroscience, 2022).
Triggerna är ofta repetitiva och kommer ofta från en annan människas kropp. HRF:s sida om ljudöverkänslighet nämner till exempel smaskande, andning och att någon snyter sig, och konstaterar att det vid ljudirritation ofta är ljudets innehåll som avgör, inte ljudnivån. Reaktionerna kan vara avsky, ilska, obehag eller en känsla av att behöva fly. Det finns också misokinesi, en liknande reaktion på upprepade rörelser, till exempel ett ben som skakar.
Det är vanligare än namnet antyder. I ett representativt brittiskt urval uppfyllde 18,4 % av de vuxna gränsvärdet för misofoni, men de flesta hade aldrig hört ordet (Vitoratou m.fl., PLOS ONE, 2023). Det är brittiska data. Misofoni har ingen egen diagnoskod i DSM-5 eller ICD-11, så vården beskriver och bedömer det på andra sätt.
En mening vi ofta hör är ”låga ljud stör mig mer än höga”. Det känns så eftersom svaga triggers, som läppsmackningar, sticker ut i ett lugnt rum. Ett högt ljud kan ändå vara en trigger. Vår guide om vanliga triggerljud vid misofoni och vad öronproppar gör med dem går igenom de vanligaste ljuden ett i taget.
Vad är hyperakusi, och varför ska öronproppar inte bäras hela tiden?
Hyperakusi innebär att vardagsljud upplevs som mycket högre än de är, ibland så att det gör ont, och HRF varnar för att överanvända hörselskydd eftersom örat då kan bli känsligare för ljud. Kortvarig användning kan vara rimlig i riktigt bullriga miljöer.
På HRF:s sida om ljudöverkänslighet nämns klirr från porslin, pappersprassel, höga röster och dammsugaren som exempel på ljud som kan upplevas som obehagliga eller smärtsamma. Orsaken är ofta oklar. Ljudöverkänslighet kan uppstå eller förvärras i samband med bullerskador, hörselnedsättning, stress och en rad andra tillstånd, och den förekommer tillsammans med tinnitus.
Vi säljer öronproppar, så vi säger det rakt ut: vid hyperakusi är mer skydd inte lösningen. HRF:s råd är att inte använda hörselskydd i onödan eller ”utifall att”, att ta av dem när den bullriga stunden är över, och att undvika total tystnad. Vägen går via vårdcentralen, som kan remittera vidare till hörselvården eller en öronmottagning. HRF nämner bland annat ljudstimulering och KBT som metoder som vården kan erbjuda.
Recruitment, där hörseln har svårt att anpassa sig mellan svaga och starka ljud, förekommer vanligen vid hörselnedsättning. En audionom kan skilja det från hyperakusi.
Vad är ljudfobi?
Ljudfobi (fonofobi) är rädsla eller oro för vissa ljud, och oron börjar ofta redan innan ljudet kommer. HRF beskriver det som att starka ljud kopplas ihop med starkt obehag eller rädsla. Oron kan göra att man undviker platser där det fruktade ljudet kan uppstå.
Skillnaden mot misofoni är känslan. Misofoni ger oftast ilska eller avsky i stunden. Ljudfobi ligger närmare rädsla och förväntan. Ordet används också för den ljudkänslighet som kan följa med en migrän, vilket är något annat, så det är värt att fråga vårdcentralen vilken betydelse som gäller.
Var passar allmän ljudkänslighet in?
Allmän ljudkänslighet är en bred egenskap snarare än en diagnos: en benägenhet att känna sig störd, trött eller överväldigad i bullriga miljöer, oavsett exakt ljudstyrka.
Många som blir utmattade av öppna kontorslandskap eller trånga stationer passar in på den beskrivningen utan att ha hyperakusi eller misofoni. Det förekommer också ofta vid neuropsykiatriska funktionsvariationer, och vår artikel om misofoni, ADHD och autism hos vuxna ser närmare på det sambandet.
Natten har sin egen version, från en partners andetag till grannens tv. Vi går igenom den i misofoni och sömn och ljudkänslighet och sömn.
Hur skiljer sig de fyra åt, sida vid sida?
Tabellen ställer de fyra tillstånden med nedsatt ljudtolerans bredvid varandra: vad som utlöser dem, hur högt ett ljud behöver vara, vad en öronpropp rent fysiskt gör, vilken försiktighet som hör till och vilken av våra guider du kan läsa vidare i. Läs den som orientering, inte som självdiagnos.
| Tillstånd | Vad som utlöser det | Vid vilken ljudstyrka | Vad en öronpropp gör | Försiktighet | Läs vidare |
|---|---|---|---|---|---|
| Misofoni | Specifika ljud med ett mönster eller en betydelse, ofta en annan persons tuggande, andning eller snörvling | Vilken som helst, även svaga och vanliga ljud | Sänker nivån på alla ljud som når örat så länge den sitter i; ändrar inte reaktionen och gör inget åt visuella triggers | Endast korta, valda stunder; se när du bär öronproppar och när du tar ut dem | Guiderna om misofoni (den här kategorin) |
| Hyperakusi | Vardagsljud i allmänhet | Vanliga nivåer som de flesta tål upplevs som för höga eller smärtsamma | Gör en mycket bullrig miljö svagare på kort sikt | HRF: överanvänd inte hörselskydd; kontakta vårdcentralen eller en audionom först | öronproppar vid ljudkänslighet |
| Ljudfobi | Rädsla eller oro för ett visst ljud, ofta innan det uppstår | Vilken som helst; förväntan driver reaktionen | Kan göra en fruktad, hög händelse svagare, men kan också förstärka undvikande | Prata med din vårdcentral; psykologiskt stöd är den vanliga vägen | Guiderna om ljudkänslighet |
| Allmän ljudkänslighet | Bullriga, livliga miljöer som helhet | Inte knuten till en viss nivå; det gäller miljön i sin helhet | Ger en svagare paus på en bullrig plats | Använd för pauser, inte hela dagen; ta ut dem om det gör ont eller kliar | Guiderna om ljudkänslighet |
Kan man ha mer än ett av dem, och vem kan skilja dem åt?
Ja, tillstånden överlappar ofta, och bara vårdpersonal kan reda ut vilka som gäller. Expertöverenskommelsen från 2022 konstaterar att misofoni kan förekomma med normal hörsel, för sig själv eller tillsammans med tinnitus och hyperakusi.
En studie i International Journal of Audiology 2024 (Smees och kollegor) fann att tillstånden går att skilja åt även när de förekommer samtidigt. Ett ljud som klirrande porslin pekade mer mot hyperakusi, medan tuggande pekade mer mot misofoni utan hyperakusi.
Din vårdcentral är rätt ställe att börja. Enligt HRF är det primärvården som gör en första bedömning och kan remittera dig vidare till hörselvården eller en öronmottagning, där hörselundersökning och utredning görs, och till psykolog om det behövs. Frågeformuläret S-Five används i forskningen för att bedöma misofoni (Vitoratou m.fl., 2023), men det ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Vår guide om hur misofoni ses i Sverige och var du hittar stöd går igenom vägen via vården.
Var passar en öronpropp in, och var passar den inte?
En öronpropp är ett kortvarigt, situationsbundet verktyg: den sänker nivån på ljudet som når örat under en vald stund, till exempel en måltid, en resa eller ett fokuspass, och tas ut efteråt. Den ändrar inte hur någon reagerar på ett ljud, och vid hyperakusi kommer HRF:s råd om att inte överanvända hörselskydd först.
Svagare, inte tyst. En passiv öronpropp med SNR 24 dB sänker ett samtal på 60 dB till ungefär 36 till 40 dB, så en röst över bordet hörs fortfarande, eftersom den är hög, inte för att öronpropparna väljer vad som släpps igenom. Dämpningen ökar med frekvensen, så högre toner sänks lite mer än låga.
För de valda stunderna finns vår Life+ passiv återanvändbar silikonöronpropp med SNR 24 dB (349 kr). Den är klassad H 24, M 21, L 19 och har en konisk form med två lameller i hypoallergent silikon som sitter plant i örat. Ett par håller upp till 100 användningar, ungefär 3,49 kr per användning. Fri frakt vid beställningar från 390 kr.
Vilken rad du än känner igen dig i gäller samma regel. Ta ut öronpropparna direkt om det gör ont eller kliar, och om du märker att du griper efter dem hela dagen, berätta det för vårdcentralen. Det är användbar information för dem, inget misslyckande från din sida.
Om du kände igen dig i fler än en rad i tabellen är det vanligt, och det är precis vad ett läkarbesök är till för. Öronproppar, använda kort och med avsikt, kan finnas med vid sidan av det som kommer härnäst.
